Presidenternas hem i över 200 år

Vita husets historia

”Låt inget annat än visa män regera under detta tak!”
Så löd John Adams hustru Abigails fromma förhoppning när presidentparet den 1 november 1800 blev det första att ta det nyuppförda Vita huset i Washington i besittning. Möjligen roterar hon i sin grav i dessa tider.
Men sedan dess har ett pärlband av presidenter med fruar och familjer bott här, härskat över federationen USA, gått i närkamp med kongressen och många gånger avgjort hela världens öde.

Vita huset har varit bostad för USA:s presidenter sedan 1800, då John Adams flyttade in där. George Washington påbörjade bygget av Vita Huset, men fick aldrig bo där själv. Bild: IBL

Vita huset har varit bostad för USA:s presidenter sedan 1800, då John Adams flyttade in där. George Washington påbörjade bygget av Vita Huset, men fick aldrig bo där själv. Bild: IBL

Grundstenen hade lagts den 13 oktober 1792, och det var USA:s förste president George Washington som tagit initiativet. Han hade insett svårigheterna med att behålla Philadelphia som huvudstad, den låg helt enkelt för avigt till i delstaten Pennsylvania. En mer central placering i trakterna av Potomac River, Maryland, Virginia i vad som skulle bli District of Columbia - det vill säga ”DC” i Washington DC - var att föredra.

Fyrkantigt markområde

Med den insikten gav presidenten order om att en ny huvudstad med hans eget namn skulle anläggas och arbetet vidtog 1791. Platsen hade han själv valt ut. Ett närmast fyrkantigt markområde i Maryland och Virginia köptes loss från ägarna. Det lösgjordes även formellt från federationen genom utnämningen till eget distrikt och franske ingenjören Pierre Charles L´Enfant började rita upp staden Washington. Ett år senare, 1792, inleddes uppförandet av Vita huset i nyklassicistisk stil på en tomt invid Pennsylvania Avenue och under överinseende av den irländske arkitekten James Hoban.

Ovala rummet är kanske det mest kända rummet i Vita Huset. På bilden: President John F. Kennedy och Jacqueline Kennedy. Bild: IBL

Ovala rummet är kanske det mest kända rummet i Vita Huset. På bilden: President John F. Kennedy och Jacqueline Kennedy. Bild: IBL

Det blev ganska snart känt som just ”Vita huset” då den gråvita stenen från Virginia stod i bjärt kontrast till de röda tegelbyggnaderna i omgivningen. När George Washington avgick 1797 var presidentpalatset fortfarande en byggarbetsplats. Förste presidenten som flyttade in blev i stället John Adams. Hans hustru Abigail himlade med ögonen när hon den 1 november 1800 klev över tröskeln och utbrast:

- Jag ber himlen bistå med de bästa välsignelser över detta hus och alla som härefter skall bo i det.

Prakt och överdåd

Och visst var det pampigt och elegant. James Hoban hade inspirerats av hertigpalatset Leinster House i Dublin, vilket för övrigt numera inrymmer det irländska parlamentet. Hoban sparade inte på krutet. Det var överdåd och prakt i alla detaljer. Att den väldiga byggnaden till övervägande delen uppförts av svarta slavar var inget som bekymrade vid denna tid. John Adams flyttade glad i hågen in, men blev inte långvarig då han förlorade följande val. Den karismatiske Thomas Jefferson tog 1801 över som herre i Vita huset. Han skulle bli kvar i hela åtta år. Jefferson var en remarkabel person och en renässansmänniska med bildning på hög nivå. Han var arkitekt, arkeolog, författare och uppfinnare, han grundade University of Virginia och han var huvudupphovsman till den amerikanska självständighetsdeklarationen. Efter sin andra installation 1805 höll han mottagning för allmänheten i Blå rummet, vilket blev tradition bland presidenterna ända fram till dess att Grover Cleveland 1885 ersatte mottagningen med en parad.

Washington bränns

Under kriget mellan USA och Storbritannien 1812 till 1815 brände brittiska trupper ner stora delar av Washington och det enda som blev kvar av Vita huset var de yttre väggarna. James Hoban fick ansvaret för återuppbyggnaden och passade på tillfället att utvidga palatset och måla de av röken svärtade murarna vita. Vita huset blev på det sättet ännu vitare. Arbetet avslutades på 1820-talet.

Vita huset var svårt brandskadat efter engelsmännens angrepp 1814.

Vita huset var svårt brandskadat efter engelsmännens angrepp 1814.

Thomas Jefferson avled den 4 juli 1826, på dagen femtio år efter antagandet av självständighetsdeklarationen. Hans förhållande till Vita huset var måhända något kluvet då han utanför Charlottesville i Virginia ritat och låtit uppföra den mer personliga egendomen Monticello, som numera finns upptagen på Unescos världsarvslista.

När Andrew Jackson installerades 1829 kom mer än 20 000 människor och vägrade gå därifrån. Presidenten suckade resignerat och tog in på hotell medan tjänstefolket försökte locka ut gästerna genom att placera ut badkar fyllda med whisky och apelsinjuice i trädgården.

Militärparad ersatte

I början av 1840-talet låg de amerikanske presidenternas hem illa till igen. Då hade John Tyler, som övertagt ämbetet efter avlidna William Henry Harrison, gått emot inrättandet av Second Bank of United States och Whigpartiet svarade med att arrangera stormande upplopp utanför. Egendomen klarade sig dock någorlunda helskinnad denna gång.

1929 eldhärjades västra flygeln. Den återställdes under Herbert Hovers tid som president. Bild: IBL

1929 eldhärjades västra flygeln. Den återställdes under Herbert Hovers tid som president. Bild: IBL

USA:s 22:e och 24:e president Grover värnade om privatlivets helgd och avskaffade traditionen med öppet hus. Militärparaden som ersatte var en klen tröst för allmänheten. Men Cleveland var en bestämd och hårdför man, som varit sheriff i Buffalo och var känd för att stå för sitt ord. Det gjorde honom populär. Han förlorade visserligen valet 1889. Men han kom tillbaka, blev vald på nytt i november 1892 -  och kunde i januari följande år flytta in i Vita huset för andra gången. Han är därmed den hittills ende som varit amerikansk president i två icke sammanhängande mandatperioder.

Ovala rummet

Presidentämbetets omfattning växte och medarbetarna blev fler. Regeringsbyggnaden Capitolium, som uppförts efter i huvudsak Charles Bulfinchs ritningar och stått färdigt 1824, räckte i början av 1900-talet inte längre till. För att täcka behoven byggdes Vita huset ut. Theodore ”Teddy” Roosevelt - han som gett namn åt teddybjörnen - lät bygga om den berömda Västra flygeln och inrättade sitt kontor där. Hans efterträdare William Howard Taft, som var president 1909-13, flyttade detta till mitten av byggnaden och gav det namnet Ovala rummet, som det behållit allt sedan dess.

President Barack Obama under ett telefonsamtal i Ovala rummet. Bild: IBL

President Barack Obama under ett telefonsamtal i Ovala rummet. Bild: IBL

På julafton 1929 närmast totalförstördes Västra flygeln i en häftig eldsvåda, men Herbert Hoover lät bygga upp den igen och lade till en andra våning. Efterträdaren Franklin D Roosevelt var emellertid inte nöjd med ämbetsrummets placering och flyttade det till dess nuvarande plats i direkt anslutning till The Rose Garden, en 38 gånger 18 meter stor rosenträdgård som balanserar The Jacqueline Kennedy Garden på Vita husets östra sida.

132 rum och 35 badrum

Roosevelt, som var förlamad i benen efter att 1921 drabbats av polio, lät även anlägga en inomhuspool för att kunna träna där och hålla sig mer rörlig. Denna täckte Richard Nixon 1969 över för att skapa ett pressrum, men president Ford ville ha en simbassäng och återställde den. För övrigt finns även en tennisbana och en bowlingbana, en biograf, en servicebutik, 132 rum, 35 badrum och 28 eldstäder.

I Blå rummet står alltid den största av Vita husets många julgranar. Bild: IBL

I Blå rummet står alltid den största av Vita husets många julgranar. Bild: IBL

Östra flygeln tillkom 1942. Det var mitt under brinnande krig och därför är det kanske inte så underligt att man passade på tillfället att gräva ned en bunker under byggnaden. Här finns än idag The Presidential Emergency Operations Center, dit presidenten med familj och nära medarbetare beger sig om Washington skulle angripas av fiendemakt. Under Västra flygeln finns det kompletterande White House Situation Room.

En miljon besökare

Efter andra världskrigets slut lät Harry Truman utföra genomgripande restaureringar och bodde själv under flera års tid på andra sidan gatan i The Blair House. I modern tid är det annars Kennedyfamiljen med presidenthustrun Jacqueline i spetsen som gjort de största förändringarna av Vita huset, där första och andra våningen främst är till för  representation, den tredje är residenset, Västra flygeln presidentens kansli och Östra flygeln bland annat presidenthustruns kontor.

President Gerald Ford tar sig en simtur i den ”nygamla” simbassängen i Vita Huset, 1975. Richard Nixon gjorde om bassängen till pressrum – men Ford gillade inte idén och lät återställa bassängen igen. Bild: IBL

President Gerald Ford tar sig en simtur i den ”nygamla” simbassängen i Vita Huset, 1975. Richard Nixon gjorde om bassängen till pressrum – men Ford gillade inte idén och lät återställa bassängen igen. Bild: IBL

Vita Huset besöks av mer än en miljon turister varje år, men tillgängligheten i övrigt har väsentligen minskat. Säkerhetsdetaljer måste premieras och terrorismen sänker sin skugga också över den ämbetsbostad, som ursprungligen närmast stod öppen för alla och envar. 1974 landade en stulen arméhelikopter på gräsmattan framför presidentens bostad och två decennier senare kraschade ett litet privatplan på  ägorna.

Höjd säkerhet

Den 19 april 1995 briserade bomben i Alfred P Murrah Federal Building i Oklahoma City, dödade 168 människor, skadade mer än 680 och förstörde eller skadade 324 byggnader inom sexton kvarter. Efter det attentatet såg sig säkerhetspolisen nödgad att skärpa säkerheten även i Washington DC. Man stängde av Pennsylvania Avenue utanför Vita huset för motortrafik mellan östra delen av Lafayette Park och 17:e gatan.

Donald Trump - näste man i Vita huset. Bild: IBL

Donald Trump - näste man i Vita huset. Bild: IBL

Men hotet från luften kvarstod och gör egentligen så än idag. 2005 evakuerades Vita Huset då ett okänt plan närmade sig. Och den 11 september 2001 kapades inte bara de tre planen som flög in i World Trade Center och Pentagon utan även ett fjärde, United Flight 93, som sannolikt var avsett för Vita huset men som havererade i Pennsylvania sedan kaparna övermannats av hjältemodiga passagerare. Sedan 10 februari 2003 finns en Air Defense Identification Zone över det känsliga området, men kränkningar av luftrummet förekommer fortfarande. Inte ens i Vita huset är tillvaron längre trygg. 

Material från
AoV Tema Historia nr 8 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter