Vi pratar med Johan Rönnby

professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola, som letar vrak i Svarta havet i ett av de hittills största marinarkeologiska forskningsprojekten.

Vad är ert uppdrag?

– Det är ett fantastiskt samarbetsprojekt som leds från Southamptons universitet. Vi samarbetar också med amerikanska forskare och forskare från Bulgarien. Det speciella för i år var att vi hade med ett skandinaviskt forskningsfartyg från Göteborg. Ombord finns mycket avancerad utrustning, bland annat hade vi tillgång till en undervattensrobot. Fartyget används normalt vid arbete med gasledningar och det är unikt att få använda den här utrustningen för marinarkeologi.

Vad är det för skepp ni söker efter?

– Projektet går ut på att kartera bottenlandskapet. Svarta havet var ju för flera tusen år sedan betydligt grundare än det är idag innan Medel­havet forsade in i det när barriären mellan haven brast. Det talas ju om att det var en händelse som kan ha gett upphov till berättelsen om syndafloden. Vi har karterat landskapet och den gamla strandlinjen. Vi fann också 43 nya skeppsvrak från bland annat ottomanska riket. Det äldsta var från Bysantinska riket och från 900-talet.

Det är ju fantastiskt med alla kulturer som kommit och gått här. Från stenålder till Bysantinska riket till ottomaner, romare och greker. Och de seglade ju också så vi hoppas på att hitta romerska och grekiska skepp. Vi har ett år kvar av projektet.

Hur är bevarandeförhållandena i Svarta havet?

– Under 100 meters djup är det syrefritt och höga halter av svavelsyra så vraken är väl bevarade. Att svavelsyrekoncentrationen på botten är väldigt stark märker man för grejerna som kommer upp luktar gamla ägg. Det beror på att vattnet är skiktat och aldrig blandas. Svavelbakterier är det enda som kan leva där och så har det sett ut i 10 000 år.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter