McMurdo Station:

Världens sydligaste metropol

Antarktis är vindpinade inlandsisar, taggiga isberg och bitande kyla. Invånarna består främst av pingviner, några bofasta människor finns inte. Men den ogästvänliga kontinenten är ändå inte helt öde – det finns ett antal åretruntbemannade forskningsstationer där. McMurdo Station heter den största och den är som en huvudstad där över tusen personer kan vistas.

Tänk dig en forskare som börjar dagen med att läsa tidningen mumsande på en frukt från det lokala växthuset, sedan går till jobbet och avslutar dagen med en afterwork i någon bar, tittandes på de lokala tv-nyheterna.
Kanske köper han också den lokala tidningen på vägen och tar ut lite kontanter i en bankomat. Scenen låter inte särskilt anmärkningsvärd i sig – men placera den i isande kyla, hundratals mil från närmsta fast befolkade plats så blir det lite mer ­uppseendeväckande.
Den amerikanska polarforskningsstationen ­McMurdo Station är kanske världen mest isolerade samhälle, om man med det menar att det finns en infrastruktur med sådant man förväntar sig finna i en mindre by. Stationen har en egen tidning – Antarctic Sun, en egen tv-kanal, Antarktis enda bankomat, ett bibliotek, en kyrka, ett växthus för färska grönsaker, tre barer och fram till 2009 också en egen bowlinghall.

I den antarktiska metropolen McMurdo har stora fyrhjulsdrivna bilar en lite mer naturlig plats än i många andra storstäder.

I den antarktiska metropolen McMurdo har stora fyrhjulsdrivna bilar en lite mer naturlig plats än i många andra storstäder.

1 200 invånare
McMurdo Station inrättades år 1955 och är basen för den amerikanska forskningen på Antarktis (United States Antarctic Program, USAP). Stationen är belägen strax utanför det antarktiska fastlandet på Ross Islands södra spets, 8 643 kilometer från ekvatorn och 3 500 kilometer nästan rakt ­söderut från Nya Zeeland. Stationen bemannas året runt, till och med under vinterhalvåret då mörkret sänker sig över Ross Island och temperaturerna kan sjunka ned mot minus 50 grader. I och kring stationens omkring 85 byggnader bedrivs forskning i ­astrofysik, biologi, medicin, geologi, glaciologi samt en del andra forskningsgrenar.
McMurdo har en kapacitet att inhysa drygt 1 200 invånare men det är inte alltid som det råder full aktivitet. Under sommarhalvåret (oktober–mars), då merparten av forskningsarbetet utförs, lever och arbetar runt 1 100 personer på stationen, medan invånarantalet under vinterhalvåret kan sjunka ned till färre än 200 personer.
McMurdo är visserligen en utpräglad forskningsstation, men i och med att det är så stort arbetar de flesta med annat. Olika underhållsarbetare ansvarar för transporter via basens tre flygplatser ­eller hamnen, jobbar med logistiken kring forsknings­expeditioner, sköter konstruktioner och ­underhåll av byggnader och mycket annat. Yrken som bartender, reporter, kock, tandläkare och en del annat finns ­givetvis också representerade.
Till hamnen, den sydligast belägna hamnen i världen, transporteras varje år 42 miljoner liter bränsle och 5 000 ton förnödenheter och utrustning. Allt från post, byggmaterial, lastbilar, traktorer, frystorkad mat samt vetenskapliga instrument anländer med fraktfartyg. Vintertid lotsas de av väldiga isbrytare genom det förrädiska eller istäckta Rosshavet. McMurdo fungerar också som en omlastningsstation och en del av utrustningen och förnödenheterna fraktas vidare till andra forskningsstationer. Bland annat längs South Pole Traverse, en 160 mil lång väg av packad snö, utmärkt med flaggor. Följer man den till dess ände hamnar man vid den geografiska sydpolen och den amerikanska forskningsstationen Amundsen-Scott Pole Station. Jämfört med den är McMurdo nästan en storstad.

McMurdo är kontinentens största ort och ligger på Rossön alldeles nedanför kontinentens enda aktiva vulkan, Mount Erebus. Bild: IBL

McMurdo är kontinentens största ort och ligger på Rossön alldeles nedanför kontinentens enda aktiva vulkan, Mount Erebus. Bild: IBL

Fakta: 
Wasa och Svea
Den svenska forskningsstationen Svea är lite mer blygsam än McMurdo. Bild: Wilfried Bauer

Den svenska forskningsstationen Svea är lite mer blygsam än McMurdo. Bild: Wilfried Bauer

En lång rad olika nationer har permanenta forskningsstationer som är belägna runt om på vår allra sydligaste kontinent och de närbelägna öarna. Som mest lever och arbetar omkring 4 000 människor på Antarktis.
Sverige har två forskningsstationer på Antarktis – Wasa och Svea – belägna i Dronning Maud Land, ett väldigt område i västra Antarktis som står under norsk överhöghet. Här bedriver den statliga myndigheten Polarforsknings­sekretariatet forskning inom bland annat glaciologi, miljö, medicin, ­epidemiologi, mikrobiell ekologi och atmosfärforskning.
Wasa, byggd 1988-89, är i drift under sommarsäsongerna och är den betydligt större av de två stationerna. Wasas 133 kvadratmeter stora huvudbyggnad har en boendekapacitet för 12-16 personer. Stationen är belägen invid kusten och försörjs huvudsakligen av vind- och solkraft. Förutom generatorhuset och huvud­byggnaden finns också en arbetsmodul och en observationsmodul.
Svea, belägen 40 mil från kusten, byggdes 1987-88 och fungerar som en satellitstation till Wasa. Svea utgör en bas för forskningsgrupper som arbetar tillfälligt i området. Huvudbyggnaden är tolv kvadratmeter stor och har en kapacitet för fyra personer.

Material från
Allt om Vetenskap nr 1 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter