Vad hände i Tjernobyl?

Förödelsen efter att fjärde reaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl exploderat. 31 människor dog direkt till följd av strålningen. Hur många liv katastrofen totalt skördat är okänt. Bild: Adam Jones

Förödelsen efter att fjärde reaktorn i kärnkraftverket Tjernobyl exploderat. 31 människor dog direkt till följd av strålningen. Hur många liv katastrofen totalt skördat är okänt. Bild: Adam Jones

På natten den 26 april 1986 inträffade den värsta kärnkraftsolycka världen hittills upplevt. I samband med ett säkerhetstest i reaktor 4 i det sovjetiska kärnkraftverket i Tjernobyl gick allt fel och reaktorn flög i luften. Enligt ögonvittnen skedde det i två rejäla explosioner.

Forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut, SMHI och Stockholms universitet lanserar nu en ny teori om orsaken till dessa explosioner. Deras slutsats, efter att ha analyserat mängder av material, är att den första smällen var en kärnexplosion och inte som tidigare antagits en ångexplosion.

Förmodligen skedde flera kärnexplosioner inuti reaktorn innan mängder av radioaktivt material slungades högt upp i luften i en våldsam krevad. Knappt tre sekunder senare sågs en ny smäll, den här gången en ångexplosion, som fick reaktorn att rämna och ännu mer radioaktivt material trycktes upp i atmosfären, men inte lika högt upp som vid den första explosionen. Det här materialet tog en helt annan bana än det som först pressats ut - och satte med vindarnas hjälp kurs mot Skandinavien.

De svenska forskarna baserar sina slutsatser på bland annat en typ av xenonisotoper som ryska kollegor upptäckte i staden Tjerepovets, norr om Moskva, fyra dagar efter katastrofen. De påträffades alltså långt ifrån Tjernobyl och måste ha rört sig i en helt annan riktning än det nedfall som nådde Skandinavien. Att ursprunget var ett annat skvallrade isotoperna om. De bör ha uppstått vid en nyligen skedd kärnklyvning, alltså troligen en kärnexplosion. Ögonvittnen har också berättat om en blå blixt efter den första explosionen, vilket forskarna också ser som ett stöd för sina antaganden.

I nedfallet som bland annat nådde oss i Sverige ser sammansättningen hos xenon­isotoperna annorlunda ut, även om de också kom från reaktorkärnan. När forskarna undersökte väderförhållandena för den aktuella tiden fann de att xenonisotoperna i Tjerepovets måste ha kastats betydligt högre upp i atmosfären, kanske så högt som tre kilometer, jämfört med de som drev mot Skandinavien.

En titt på den förstörda reaktortanken ger ytterligare ledtrådar och stöd för forskarnas teori. Temperaturerna vid den första explosionen var så höga att en två meter tjock bottenplatta smält i delar av kärnan, vilket talar för en kärnexplosion. Under övriga kärnan var bottenplattan relativt intakt, men hade sjunkit ner nästan fyra meter. Det skulle mycket väl ha kunnat orsakas av en ångexplosion som inte alls utvecklar tillräckligt mycket hetta för att smälta plattan men däremot ett ordentligt tryck som kan ha pressat ner den.

Fakta: 
Ny sarkofag
Den havererade reaktorn i Tjernobyl har fått en ny look. Bild: Cls14

Den havererade reaktorn i Tjernobyl har fått en ny look. Bild: Cls14

Direkt efter katastrofen började arbetet med att innesluta den smälta härden och de radioaktiva rasmassorna. En provisorisk sarkofag byggdes, tänkt att bara stå i några få år. Relativt snart började den förfalla. En ny och säker inneslutning började projekteras, konstruerad för att kunna stå i 100 år. För att inte röra upp radioaktivt damm byggdes den många mil från katastrofområdet och sköts sedan på räls till sitt slutliga läge. Allt stod klart i slutet av 2016.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter