Tio saker du inte visste om trilobiter

Taggar ­utvecklades hos vissa arter som försvar mot rovdjur. Under devon befolkades haven förutom av trilobiter också av fiskar, ammoniter (bläckfiskar) sjöliljor, tabulater ­(koraller) och rugosa koraller.  Bild: SPL

Taggar ­utvecklades hos vissa arter som försvar mot rovdjur. Under devon befolkades haven förutom av trilobiter också av fiskar, ammoniter (bläckfiskar) sjöliljor, tabulater ­(koraller) och rugosa koraller. Bild: SPL

1.
Trilobiter var en mycket artrik stam av leddjur som uppträdde för första gången för ungefär 540 miljoner år sedan under den geologiska tidsperioden kambrium.

2.
De var mycket vanliga i världshaven fram till och med slutet av devon för 359 miljoner år sedan. Vissa trilobiter levde kvar ända till perm-triasutdöendet för 252 miljoner år sedan, det största massutdöende som hittills skett i jordens historia. Cirka 95 procent av alla havslevande arter och 70 procent av de landlevande arterna försvann då för alltid.

En del trilobiter utvecklade förmågan att rulla ihop sig när fara hotade. Bild: SPL

En del trilobiter utvecklade förmågan att rulla ihop sig när fara hotade. Bild: SPL

3.
Trilobiter hade inga käkar utan den lilla munnen var försedd med en rasptunga. Med den kunde de ta upp föda som trillade ner till botten i de grundhavsmiljöer där de levde. En del mindre arter tros även ha varit frisimmande.

4.
Tack vare att trilobiter hade ett skyddande exoskelett av kalk (egentligen kalciumkarbonat) finns de bevarade som fossil.

5.
Trilobiter bytte med jämna mellanrum skal. Därför finns det gott om skalbitar i kalksten från deras glansdagar.

6.
Just under kambrium uppstod många livsformer med ett hårt och skyddande skal. Många trilobiter utvecklade även andra försvarsmekanismer såsom långa taggar, förmågan att rulla ihop sig eller en plogliknande bakända som underlättade när de ville gräva ner sig i bottensedimentet.

7.
Själva namnet trilobit anses komma från att skalet delas in i tre längsgående delar: en upphöjd mittlob och två sido­lober. Kroppen delas även in i tre olika segment: cephalon, som är djurets huvud, thorax – den ledade mellankroppen varifrån benparen utgår från varje led samt stjärtdelen pygidium.

8.
Trilobiterna må som grupp varit långlivad, men därmed inte sagt att varje art fanns så länge. Just för att de var så vanliga, så spridda och för att forskarna har en bra uppfattning om när de levde fungerar de olika arterna som så kallade zonfossil. Det betyder att de kan användas för att datera lagret i den sedimentära bergart där de påträffas.

Själva namnet trilobit anses komma från att skalet delas in i tre längsgående delar: en upphöjd mittlob och två sido­lober. Kroppen delas även in i tre olika segment: cephalon, som är djurets huvud, thorax – den ledade mellankroppen varifrån benparen utgår från varje led samt stjärtdelen pygidium.

Själva namnet trilobit anses komma från att skalet delas in i tre längsgående delar: en upphöjd mittlob och två sido­lober. Kroppen delas även in i tre olika segment: cephalon, som är djurets huvud, thorax – den ledade mellankroppen varifrån benparen utgår från varje led samt stjärtdelen pygidium.

9.
Precis som dagens insekter såg trilobiten med fasettögon, en form av ögon som består av ett ofta stort antal linser.

10.
De olika arterna skiftade mycket i storlek. En del var så små att de levde som plankton medan vissa av de bottenlevande formerna kunde bli riktigt stora – 72 centimeter var det största funna exemplaret.

Material från
Allt om Vetenskap nr 1 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter