Tio saker du inte visste om lymfsystemet

Om det blir stopp i lymfsystemet eller om lymfkärl/lymfknutor opereras bort kan ödem uppstå när vätska inte kan transporteras bort från vävnaderna. Bild: SPL

Om det blir stopp i lymfsystemet eller om lymfkärl/lymfknutor opereras bort kan ödem uppstå när vätska inte kan transporteras bort från vävnaderna. Bild: SPL

1.
Varje dag förs tre liter lymfa, som är en färglös vätska, från mellanrummet mellan cellerna tillbaka till blodomloppet. Vätska läcker ständigt ut från de allra minsta blodkärlen, de så kallade kapillärerna, och för att inte blodvolymen ska minska måste vätskan återföras till blodet.

2.
Lymfsystemet är ett kärl­system som finns parallellt med kroppens system av blodkärl. Det har bland annat till uppgift att bekämpa infektioner, transportera fett från tunntarmen till blodet och föra bort uttjänta celler, proteiner och vätska från vävnaderna i ­kroppen.

3.
I lymfsystemet ingår lymfkärl och organ som lymfknutor (ofta felaktigt kallade lymfkörtlar), mjälte, halsmandlar, thymus samt lymfatisk vävnad i slem­hinnorna.

4.
Den rådande uppfattningen var tidigare att lymfsystemet fanns i hela kroppen utom i det centrala nervsystemet. Men förra året kunde forskare visa att hjärnan visst har lymfkärl vilket var en sensationell upptäckt. Enligt forskarna kan detta komma att kasta nytt ljus på bland annat Alzheimers sjukdom som ju tros bero på skadliga proteiner i hjärnan som av någon anledning ansamlats där och inte förts bort.

5.
Lymfknutor är risgrynsstora, en till tio ­millimeter stora, och är uppbyggda av lymfatisk vävnad. De fungerar som filter som samlar in och oskadliggör bakterier och virus. Större ansamlingar av lymfknutor finns i armhålorna, i ljumskarna, i halsen, i bröstet och i magen. Drabbas vi av en infektion svullnar lymf­knutorna upp vilket beror på att lymfocyter, en sorts vita blodkroppar, förökar sig i rasande takt. 25 miljarder lymfocyter beräknas varje dag vandra genom varje lymfknuta.

6.
Lymfsystemet kan fungera som en spridningsväg för cancer. Genom att dotterceller letar sig in i lymfsystemet kan de ta sig vidare till andra viktiga organ och bilda metastaser. Forskare vid Karolinska Institutet har kommit på hur detta går till – cancercellerna ”förklär sig” till kroppens egna ­immunceller. Detta sker på grund av att ­cancerceller i vissa fall kan få en yta som liknar ytan på de immunceller som normalt rör sig i lymfsystemet. Eftersom immunsystemet inte kan skilja på cancerceller och sina egna celler, så ligger transportvägen öppen för de lömska angriparna.

Mjälten, stor som en knytnäve, är kroppens största lymfatiska organ och ligger i mellangärdet, djupt under vänster revbensbåge. Den har till uppgift att bryta ner gamla blodkroppar och att producera vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret. Bild: IBL

Mjälten, stor som en knytnäve, är kroppens största lymfatiska organ och ligger i mellangärdet, djupt under vänster revbensbåge. Den har till uppgift att bryta ner gamla blodkroppar och att producera vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret. Bild: IBL

7.
Lymfocyterna är en del av det adaptiva immunförsvaret, alltså den del av immunförsvaret som lär sig att ta hand om nya slags smittämnen som kroppen utsätts för. Lymfo­cyter patrullerar runt i kroppen mellan ­lymfan, blodet, vävnaderna och tillbaka till lymfan igen i jakt på främmande ämnen och organismer.

8.
Lymfocyterna är en del av det adaptiva immunförsvaret, alltså den del av immunförsvaret som lär sig att ta hand om nya slags smittämnen som kroppen utsätts för. Lymfo­cyter patrullerar runt i kroppen mellan ­lymfan, blodet, vävnaderna och tillbaka till lymfan igen i jakt på främmande ämnen och organismer.

9. 
Till skillnad mot blodomloppet är det ingen central pump som ­driver runt lymfan. Istället är det muskelsammandragningar som är motorn.

Svenske Olof Rudbeck och dansken Thomas Batholin upptäckte var för sig vårt lymfsystem. Bild: SPL och IBL

Svenske Olof Rudbeck och dansken Thomas Batholin upptäckte var för sig vårt lymfsystem. Bild: SPL och IBL

10.
Som upptäckare av lymfsystemet står två skandinaver. Den svenske medicinprofessorn Olof Rudbeck den äldre presenterade 1652 sina nya rön för drottning Kristina. Han var dock inte lika snabb med att publicera sitt arbete. Detta gjorde han hösten 1653, men då hade redan den danske vetenskapsmannen Thomas Batholin publicerat sin upptäckt av lymfsystemet som han gjort helt utan inblandning av Rudbeck.

 

Material från
Allt om Vetenskap nr 3 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter