Tio saker du inte visste om geparder

Geparden är byggd för att springa snabbt. Rekordet innehas av Sarah på Cincinnati Zoo i USA (inte geparden på bilden), som sprungit 100 meter på 5,95 sekunder. Sug på den Usain Bolt! Bild: Malene Thyssen

Geparden är byggd för att springa snabbt. Rekordet innehas av Sarah på Cincinnati Zoo i USA (inte geparden på bilden), som sprungit 100 meter på 5,95 sekunder. Sug på den Usain Bolt! Bild: Malene Thyssen

1.
Geparden är världens snabbaste däggdjur. Den ­accelererar upp till topphastigheten på cirka 110 km/h på lite drygt tre sekunder, vilket är helt i klass med till exempel en Ferrari. När geparden väl fått upp farten har den en steglängd på sju meter – och gör fyra stycken sådana språng i sekunden.

De svarta tårränderna runt ögonen tros dämpa solljuset så geparden slipper bli bländad. En annan teori är att de även fungerar som ett sikte när katten jagar. Bild: IBL

De svarta tårränderna runt ögonen tros dämpa solljuset så geparden slipper bli bländad. En annan teori är att de även fungerar som ett sikte när katten jagar. Bild: IBL

2.
Förr fanns geparden över hela Afrika, bortsett från de skogiga områdena i kontinentens centrum, och den var också spridd över delar av Asien. Idag återstår högst 10 000 djur i Afrika och endast söder om Sahara. I Asien finns en liten spillra med omkring 200 djur kvar i Iran.

3.
Till skillnad mot andra kattdjur kan geparden inte dra in sina klor. Det ger den bra grepp när den rusar mot sitt byte, ungefär som om den hade haft spikskor på ­fötterna.

Kungsgepard är inte en egen art utan en mycket ovanlig färgvariation.  Bild: Steve Jurvetson

Kungsgepard är inte en egen art utan en mycket ovanlig färgvariation. Bild: Steve Jurvetson

4.
Artens latinska namn är Acinonyx jubatus. Tidigare ansågs det finnas sju underarter, idag räknas vanligtvis bara fem.

5.
Hanar kan leva i grupp, oftast tillsammans med sina kull­bröder. Honor lever ensamma bortsett från när de har ungar.

6.
Geparden är visserligen ett rovdjur, men den gör bäst i att passa sig för framför allt lejon, men även hyenor. Särskilt ungarna ligger risigt till. I nationalparker där det ofta finns gott om stora rovdjur kan så stor andel som 90 procent av gepardungarna falla offer för andra rovdjur.

7.
Att jaga med jaktgepard var en populär sport i Indien och Mellanöstern. Den indiske mogulen, ­kejsaren av Jahangir, som för övrigt var son till Akbar den store, sägs under sin regeringstid på 1500-talet ha haft över 9 000 geparder.

Det var vildfångade katter som efterfrågades, vilket innebar att de asiatiska geparderna minskade kraftigt i antal.  På 1800-talet började därför geparder från Afrika att importeras för att stilla efterfrågan. Den illegala handeln pågår än idag, men nu handlar det om att folk vill ha dem som sällskapsdjur.

8.
 Ett lyckat projekt för att hindra konfrontationer mellan människor och geparder har gjorts i Namibia som har världens största population geparder. Vallhundar som vaktar böndernas får och getter jagar helt enkelt bort hungriga geparder.

En indisk man matar en jakt­gepard. Bilden är troligen tagen runt 1890.  Bild: IBL

En indisk man matar en jakt­gepard. Bilden är troligen tagen runt 1890. Bild: IBL

9.
En vild gepard kan leva i upp till 15 år.

10.
Geparden utvecklades i Nordamerika ur en släkting till puman. För 100 000 år sedan, när inlandsisen började växa till, började gepardens utvandring över landbryggan över Berings sund mot dess nuvarande utbredningsområde. Men det var en kostsam strapats visar ny forskning. Många djur måste ha dött och inaveln varit betydande eftersom genpoolen visar en kraftig minskning vid den här tidpunkten. En annan genetisk flaskhals inträffade för 10 000 – 12 000 år sedan i samband med att den senaste nedisningen tog slut. Då dog arten ut helt i Nordamerika tillsammans med bland annat sabel­tandade katter, mammutar och amerikanska lejon. Geparden, som är det mest hotade kattdjuret i Afrika, har till följd av extremt liten genetisk variation problem med bland annat fortplantningen – hela 80 procent av spermierna är missbildade.

 

Material från
Allt om Vetenskap nr 4 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter