MÄNNISKAN BAKOM ENHETEN

Tesla - vetenskaplig visionär vars idéer lever än idag

Vissa vetenskapsmän har varit så viktiga för vår förståelse av världen vi lever i att de fått enheter uppkallade efter sig. En av dem är Nikola Tesla, som är en av nyckelfigurerna bakom vår elektrifierade värld men som kanske är mest känd för de spektakulära teslaspolarna.

Bild från 1899 – Tesla i sitt laboratorium i Colorado Springs. Här producerade han vad dåtidens tidningar beskrev som ”artificiellt ljus”.

Bild från 1899 – Tesla i sitt laboratorium i Colorado Springs. Här producerade han vad dåtidens tidningar beskrev som ”artificiellt ljus”.

Föreställ dig en vetenskapsman. Blev det Einstein? Inte så konstigt. Bilderna på honom med vitt, lätt rufsigt hår och en blick som tyder på att hans tankar är någon annanstans har blivit lite synonyma med vår bild av vetenskapsmän.

Nikola Tesla ser välkammad och prydlig ut på de bilder man brukar se av honom. Men i övrigt skulle han kunna vara urtypen för vetenskapsmannen som en både romantisk och excentrisk kultfigur, ständigt fokuserad på nya upptäckter. Somliga av stor vikt för mänskligheten, andra obegripliga även för de initierade.

Nikola Tesla, 1856 – 1943.

Nikola Tesla, 1856 – 1943.

Tesla föddes 1856 i dåvarande Öster­rike-Ungern, nuvarande Kroatien. Hans utbildning inbegrep ofullbordade studier vid det tekniska universitetet i Graz i Österrike och vid universitetet i Prag. I Graz kom han i kontakt med Grammes dynamo, en apparat som kunde producera likström. Detta väckte tankar hos honom om en elektrisk växelströmsmotor. 1882, när han arbetade i Budapest, fick han en vision om hur en sådan skulle kunna konstrueras och 1883 skapade han i Strasbourg sin första induktions­motor.

Som synes flyttade Tesla omkring en hel del och 1884 var det dags att ta steget till Amerika. Där fick han jobb hos Thomas Edison, men dessa­ båda uppfinnare var alltför olika och skildes snabbt åt. Istället fick Tesla kontakt med George Westinghouse, amerikansk uppfinnare och industriman, som 1885 köpte Teslas patent inom växelströmstekniken. Westinghouse kämpade vid den tiden mot Edison om vem som skulle elektrifiera Amerika och med Teslas uppfinningar som grund segrade växelströmmen över Edisons likströmsteknik. Ett av många historiska ögonblick var installationen av det första kraftverket vid Niagarafallen 1896.

Nikola Tesla byggde snart ett eget laboratorium, där han kunde experimentera fritt – och det gjorde han också. Bland hans mer kända uppfinningar återfinns teslaspolen från 1891, men han laborerade även med olika typer av ljus och röntgenstrålar. Han skapade egna blixtar, uppfann en radiostyrd­ båt och arbetade med turbiner. 1943, strax efter Teslas död, blev han även av en amerikansk domstol tillerkänd rätten till ett patent på radion, en uppfinning som historiskt sett annars brukar tillskrivas Marconi.

Förutom teslaspolen, som inte bara Tesla utan även många nutida efterföljare använder till att skapa spektakulära gnistor med, var Teslas mest uppseendeväckande praktiska projekt det enorma torn han med början år 1900 byggde på Long Island. Tanken var att tornet skulle användas till trådlös kommunikation och överföring av energi, men svårigheter att finansiera projektet ledde till att det fick överges och tornet rivas år 1917.

Teslas laboratorium i Colorado Springs. På husets tak fanns en 61 meter hög mast med en kopparklädd träkula. Tesla tvingades lämna laboratoriet år 1900. Det monterades ner och delar av innehållet såldes för att betala Teslas skulder.

Teslas laboratorium i Colorado Springs. På husets tak fanns en 61 meter hög mast med en kopparklädd träkula. Tesla tvingades lämna laboratoriet år 1900. Det monterades ner och delar av innehållet såldes för att betala Teslas skulder.

Tornets öde kan ses som en illustration av Teslas öde. Många av hans idéer var så visionära och svårförståeliga att han inte lyckade få ihop pengar till att testa dem. För vem vågade för 100 år sedan satsa pengar på en man som på fullt allvar pratade om kommunikation med andra planeter, dödsstrålar och trådlös överföring av energi?

Tesla som person var mångfasetterad. Han skriver själv att han fick ögonblick av inspiration, då han kunde se konstruktioner framför sig. Han såg blixtar och hade hallucinationer, kanske beroende på att han ofta varit sjuk som barn. Tesla hade diverse fobier och egenheter, som att han alltid ville bo i hotellrum som hade ett nummer delbart med tre. Han hade bakterieskräck, var besatt av duvor, drog sig ofta undan (samtidigt som han gärna visade upp sina sensationella experiment), samt åt mindre och mindre och levde sina sista år på soppa.

Nikola Tesla var en av de mest framstående och intuitiva vetenskapsmän som levat. Han var lika framgångsrik som misslyckad, lika banbrytande som svårförståelig, lika jordnära som spektakulär. När han dog, 86 år gammal, lämnade han efter sig stora mängder anteckningar. Dessa finns numera i Teslamuseet i Belgrad och lockar många besökare, som kanske hoppas stöta på idéer som ännu inte upptäckts och utnyttjats. Som ett erkännande av Teslas betydelse fick han 1960 SI-enheten för magnetisk flödestäthet uppkallad efter sig.

Läs mer via länkarna nedan.  

Material från
Allt om Vetenskap nr 1 2009

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter