Stora rovdjur viktiga – men allt sällsyntare

En stark lostam ser till att rådjuren inte blir för många.

En stark lostam ser till att rådjuren inte blir för många.

Amerikanska, australiska, italienska och svenska forskare har i en artikel i Science sammanställt kunskapen kring de 31 största rovdjursarterna,
däribland lejon, leopard, europeisk lo, puma, varg, havsutter och dingo. 75 procent av dessa arter minskar i antal och drygt hälften har redan förlorat mer än halva sitt utbredningsområde, vilket påverkar ekosystemen. På de få platser där den australiska vildhunden dingon inte utrotats håller den nere kängurustammen och även av arter som människan introducerat som räv och katt. Men i de stora delar av Australien där den försvunnit har känguruerna blivit så många att vegetationen överbetats och katter och rävar har reducerat eller helt utplånat flera inhemska pungdjursarter.
Scenariot är liknande i Afrika. När lejon och leoparder minskar blir babianerna många och ger sig gladeligen på jordbruksgrödorna. Eftersom de också gärna kalasar på mindre djur har små apor och hjortdjur minskat i antal.
I Nordamerika har vargen och puman, på de ställen de återkommit, hållit ner hjortstammen. Med färre betande djur har busklevande småfåglar och bäver gynnats.
I Europa har liknande effekter setts när det gäller lodjur. Förutom att hålla nere rådjursstammen dödar de också rödräv, vilket är till fördel för rävens bytesdjur. Därför finns det mer hare, orre och tjäder i områden med mycket lo.
 

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter