Skrämda hjärnor tänker inte

Hjärnan är en gåta och även om forskningen går framåt så vet vi inte riktigt enligt vilka principer den arbetar. Men vi vet en hel del om hur den reagerar på olika saker. Det är som en svart låda som vi kan mata in data i och få ut något annat – och vi kan ganska bra förutse vad det är vi kommer att få ut.

Vi vet också att olika delar av hjärnan har olika uppgifter. Det limbiska systemet är några evolutionärt gamla delar som mest har med känslor att göra, medan storhjärnan ansvarar för logiska och rationella resonemang. Dessa två delar kan inte ­dominera våra tankar samtidigt.

De flesta av oss har nog lagt märke till att vår förmåga att tänka logiskt inte är på topp när vi är ­rädda. Även om det inte finns något att springa ifrån så går hjärnan in i ett beredskapsläge där de logiska och rationella tankarna inte har så ­mycket utrymme. Uppmärksamheten riktas istället mot omgivningen där det kan finnas faror – eller ­trygghet.
Det gäller inte bara rädsla utan alla möjliga starka känslor – när det limbiska systemet kliver in är det svårt att tänka rationellt. Det är ett uråldrigt genetiskt arv som gör att vi fungerar så, och att vi överlevt som art är ett bevis på att det har varit fördelaktigt. Möter man en tiger i skogen är reflektion och eftertanke inte den bästa reaktionen.

Men det kan slå tillbaka. Det går till ­exempel att rikta politiska kampanjer till det limbiska ­systemet istället för till storhjärnans reflekterande och ­logiska tänkande. Genom att framhålla saker som farliga, så behövs inte så mycket rationella argument. Det går till och med bra att ljuga, för det limbiska systemet reagerar inte på lögner. Det har istället uppmärksamheten riktat mot omgivningen – och där kanske det står en person som talar om hur det man är rädd för ska stoppas. Den personen lagras då in i minnet tillsammans med en känsla av trygghet. En annan egenhet hos hjärnan är nämligen att lagra minnen tillsammans med känslor.

Lasse Zernell, chefredaktör

Lasse Zernell, chefredaktör

Historiskt har det effektivaste sättet varit att skrämma folk med andra folk: några ”andra” håller på att ta över landet och det kommer att bli otäckt när de gjort det eftersom dessa ”andra” inte alls är som vi. Minns man då den där personen som förknippas med trygghet så känns allt så mycket bättre.

En annan känsla som går att spela på för dem som vill driva kampanjer på detta sätt är underlägsenhet. Myten om att vanliga människor (vilka de nu är) är förslavade av en elit av experter är effektiv. Och några logiska argument om att experter faktiskt kan vara bra att ha biter inte när man är förbannad på just experter. Sedan, när experterna är avväpnade, ligger vägen öppen för alla möjliga påståenden.

Det finns alltför kända exempel i historien där sådana kampanjer har drivits, och dessvärre också en del moderna. Brexitvalet i Storbritannien hade en hel del inslag av att manipulera folks känslor snarare än att försöka resonera på ett rationellt sätt. Det gällde båda sidor, men de som ville ut ur EU gjorde det effektivare. ”Det här landet har fått nog av experter” sa till exempel Storbritanniens justitieminister Michael Gove när han ombads att nämna en enda expert som tyckte att det var en bra idé att lämna EU.

Nu ska presidentvalet i USA bli intressant att ­följa. Frågan är väl hur djupt in i väljarnas limbiska system kandidaterna kan borra sig. Argument som bygger på reflektion och logik kommer nog att ha svårt att slå igenom.

Material från
Allt om Vetenskap nr 8 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter