Så varmt kan det bli om vi inte bromsar koldioxidutsläppen

Ovanför ses den globala cirkulationen en normal dag på norra halvklotet. Nedanför visas en extrem situation. Normalt har både sydliga och nordliga vindar måttliga hastigheter medan extremvädret uppvisar betydligt kraftigare vindar.  Bild: Michael Mann, Penn State

Ovanför ses den globala cirkulationen en normal dag på norra halvklotet. Nedanför visas en extrem situation. Normalt har både sydliga och nordliga vindar måttliga hastigheter medan extremvädret uppvisar betydligt kraftigare vindar. Bild: Michael Mann, Penn State

Klimatforskarna är rörande överens: bromsar vi inte snarast utsläppen av växthusgaser kommer den globala uppvärmningen att ställa till enorma problem för oss och andra livsformer på jorden. Enligt en studie i Nature Communications där de senaste 500 miljoner årens koldioxidnivåer beräknats, så kommer halterna i atmosfären att stiga till nivåer vi inte sett på 200 miljoner år, det vill säga sedan de tidiga dinosauriernas tid. Och på 2200-talet kan de globala temperaturerna komma att likna dem för 420 miljoner år sedan.

Forskarna har baserat sina resultat på bland annat studier av växtfossil samt isotopsammansättningen i bland annat bergarter och fossila djurskal, eftersom några direkta mätningar av den forntida atmosfärens sammansättning inte låter sig göras.

Som väntat har att koldioxidhalterna varierat under årmiljonerna från cirka 200-400 ppm (miljondelar) under kalla perioder till uppemot 3 000 ppm under riktigt varma perioder. Just nu befinner vi oss i en kallare period, men ökningen av halterna av växthus­gaser i atmosfären sker med en onormalt hög takt, och enligt de allra flesta klimatforskare så beror det på mänskliga aktiviteter. Under de senaste 150 åren har nivåerna stigit från 280 ppm till närmare 405 ppm.

Men det är fler faktorer än växthusgaser som styr vårt klimat. Mängden solinstrålning är en sådan. För flera hundra miljoner år sedan var den uppvärmande effekten av växthusgaserna inte lika stor som idag eftersom solen lös svagare. Genom årmiljonerna har solstrålningen ökat i styrka på grund av att allt tyngre ämnen bildas i solens fusion. Forskarna menar att jorden trots det inte blivit varmare eftersom de såg att koldioxidhalterna samtidigt gradvis minskat med cirka 3-4 ppm per en miljon år. Men det gällde bara fram till dess att människan började elda fossila bränslen för glatta livet.

Skulle vi bränna upp all kol och olja som finns kvar kommer koldioxidhalterna i atmo­sfären att stiga till 2 000 ppm år 2250. Men eftersom solen lyser starkare än vad den gjorde för 200 miljoner år sedan, då vi senast hade sådana nivåer, kommer växthuseffekten bli långt mycket värre än vad den var då.

Redan nu börjar vi märka effekterna av klimatförändringarna. I en studie i Scientific Reports har ett internationellt forskarteam sett ett samband mellan högre sommar­temperaturer, framför allt i Arktis, och svåra värmeböljor, översvämningar och allvarliga perioder av torka. Det som händer är att jetströmmarna som drivs av de stora temperaturskillnaderna mellan ekvatorn och polerna ibland stannar upp när temperaturskillnaderna blir för små, med resultatet att högtryck eller kraftiga lågtryck kan bli långvariga på en del platser. Antalet sådana händelser har ökat med 70 procent sedan industrialismens början, men de senaste fyra decennierna har effekterna blivit riktigt tydliga.

Fakta: 
Jetströmmar
Fyra jetströmmar blåser runt jorden, två vid polerna och två subtropiska. Bild: SPL

Fyra jetströmmar blåser runt jorden, två vid polerna och två subtropiska. Bild: SPL

Jetströmmar bildas i troposfären på cirka elva kilometers höjd. Det finns en polarjetström vid vardera pol och två mindre subtropiska som rör sig närmare ekvatorn. Den nordliga polarjetströmmen rör sig normalt mellan 30 och 70 grader nord. Polarfrontjetströmmen är den allra kraftigaste jetströmmen och i dess centrum nås hastigheter av 200–500 km/h.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter