Romarnas recept på hållbara byggnader

Trajanus saluhallar i Rom har i nästan 2 000 år stått emot väder och vind och även en jordbävning 1349. Bild: IBL

Trajanus saluhallar i Rom har i nästan 2 000 år stått emot väder och vind och även en jordbävning 1349. Bild: IBL

Medan moderna hus redan efter ett antal decennier börjar vittra sönder står romerska byggnadsverk som Colosseum, Pantheon och Trajanus saluhallar fortfarande kvar 2 000 år efter att den sista stenen göts fast. Hemligheten ligger i mur­bruket. Det bestod av ungefär 85 procent vulkanaska som blandades med kalk och vatten.

Romersk betong består av grövre bitar av tegel och vulkanisk tuff som binds samman av en blandning av vulkanisk aska, kalk och vatten, en mix som gör den extremt motstånds­kraftig mot mikrosprickor. Bild: Roy Kaltschmidt, Berkeley Lab

Romersk betong består av grövre bitar av tegel och vulkanisk tuff som binds samman av en blandning av vulkanisk aska, kalk och vatten, en mix som gör den extremt motstånds­kraftig mot mikrosprickor. Bild: Roy Kaltschmidt, Berkeley Lab

Forskare har nu genom avancerad röntgenteknik kunnat fastställa varför just detta gjorde de romerska konstruktionerna så otroligt hållbara. De mixade själva ihop en sats bruk enligt romerskt recept vilket fick härda i 180 dagar. Resultatet blev ett kalcuim-aluminiumsilikatmineral som kristalliserades och gjorde fogarna så hållbara att mikrosprickor inte uppstod.

Material från

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter