PASCAL - FÖRBUD MOT MATEMATIK VÄCKTE HANS INTRESSE

Vissa vetenskapsmän har varit så viktiga för vår förståelse av världen vi lever i att de fått enheter uppkallade efter sig. En av dem är Blaise Pascal­, som blev en välkänd vetenskapsman trots att – eller tack vare att – hans far försökte hålla honom borta från matematiken.

Pascal vid sitt skrivbord med en av de mekaniska kalkylatorer som han konstruerade – den första redan vid 19 års ålder.

Pascal vid sitt skrivbord med en av de mekaniska kalkylatorer som han konstruerade – den första redan vid 19 års ålder.

Barn är sig lika. Om man förbjuder dem något, kan man räkna med att detta något väcker deras intresse. Sålunda var det kanske inte så pedagogiskt av den annars mycket kloke Étienne Pascal att bestämma att sonen Blaise inte skulle studera matematik förrän vid 15 års ålder.

Pascals kalkylator. Totalt lär ett 70-tal maskiner ha byggts.

Pascals kalkylator. Totalt lär ett 70-tal maskiner ha byggts.

Inte för att Étienne hade något emot matematik – tvärtom, han var intelligent och hade en speciell passion för matematik och vetenskap – utan tanken var att sonen skulle förkovra sig i andra ämnen först. Men när Étienne fann en tolv år gammal Blaise arbetande på ett bevis för att summan av vinklarna i en triangel är lika med två räta vinklar fick han ge upp tanken­. Istället gav han sonen tillgång till Euklides­ skrifter och lät honom följa med till samlingar med några av då­tidens största matematiker.

Blaise Pascal föddes i Clermont i Frankrike 1623. Familjen flyttade till Paris 1632 och vidare till Rouen 1639, där Étienne tillträdde en post som skattmästare. Kort därefter fick Blaise sitt första verk publicerat, om kägelsnitt. Verket väckte avund hos ingen mindre än den franske filosofen och matematikern René Descartes, som ifrågasatte 16-åringen som författare och istället menade att verket måste ha skrivits av fadern.

Pascal ville bevisa Torricellis antagande att lufttrycket blev lägre på högre höjd. I sällskap med sin svåger och två vänner tog han sig till toppen på Puy de Dome, 1200 meter högt. En medförd kvicksilver­barometer bekräftade Torricellis teori.

Pascal ville bevisa Torricellis antagande att lufttrycket blev lägre på högre höjd. I sällskap med sin svåger och två vänner tog han sig till toppen på Puy de Dome, 1200 meter högt. En medförd kvicksilver­barometer bekräftade Torricellis teori.

Étiennes arbete med skatterna var krävande. För att hjälpa fadern uppfann Blaise därför 1642 en mekanisk räknemaskin, kallad Pascaline, som den andre i världen efter den tyske matematikern Wilhelm Schickard. Det franska penningsystemet gjorde dock apparaten komplicerad. Ett 50-tal tillverkades och blott ett fåtal såldes.

Blaise Pascal började istället studera luftens tryck. 1647 blev han övertygad om existensen av vakuum. Descartes, å andra sidan, trodde inte på vakuum och skrev efter ett besök hos Pascal att denne ”…har alltför mycket vakuum i huvudet”. Året därpå undersökte Pascal med hjälp av sin svåger lufttrycket på toppen av berget Puy de Dôme. Han fann att det var lägre än vid havsytan och slöt sig till att det finns ett vakuum ovanför atmosfären.

Pascal var matematiker, men långt ifrån främmande för handfasta experiment. Flera av de redskap han lät bygga och använde finns bevarade.

Pascal var matematiker, men långt ifrån främmande för handfasta experiment. Flera av de redskap han lät bygga och använde finns bevarade.

Pascal undersökte även trycket hos vätskor och upptäckte 1653 det som numera kallas Pascals princip: ett tryck som ansätts på en del av en vätska i ett slutet kärl överförs utan förlust till alla andra delar av vätskan. Vid samma tid lade han tillsammans med den franske­ matematikern Pierre de Fermat grunden­ till sannolikhets­läran. Utgångspunkten­ för detta var tärningsspel – dels hur länge man måste slå två tärningar för att få två sexor, dels hur man rättvist delar upp insatserna utifrån det aktuella läget om man avbryter ett tärningsspel i förtid.

Under stora delar av sitt liv hade Pascal problem med hälsan. I slutet av 1654 var han dessutom nära att förolyckas­, då hans vagn blev hängande över kanten till en bro över Seine efter att hästarna råkat i sken. Detta påverkade honom till att än mer än tidigare ägna sig åt religion och filosofi. Hans mest kända religionsfilosofiska verk Pensées sur la religion genomsyras även det av sannolikhet och matematik, som den rad som kallas Pascals trossats: ”Om Gud inte finns, förlorar man ingenting på att tro på honom, men om han finns, förlorar man allt på att inte tro”. I slutskedet av sitt liv arbetade Pascal med cykloider, den kurva som en punkt på omkretsen hos en cirkel beskriver då cirkeln rullar.

Blaise Pascal, matematiker, fysiker, religionsfilosof och författare, dog 39 år gammal 1662. Hans namn lever vidare i bland annat Pascals princip, Pascals triangel och Pascals snäcka. Programspråket Pascal från slutet av 1960-talet är uppkallat efter honom, liksom SI-enheten för tryck och mekanisk­ spänning.

Material från
Allt om Vetenskap nr 10 2008

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter