Tvestjärten ger forskarna ny insikt i det sociala livets uppkomst:

Ömma mödrar och kära syskon

De kan vara många, de luktar illa, kryper in i våra hus om natten och har en otäck tång längst bak på kroppen att nypas med. Många ryser av obehag bara vid tanken på en tvestjärt.
Men dessa djur är också sociala, ömma och beskyddande mödrar och i boet frodas syskonkärleken.

Honan vaktar noga över sina ägg och slickar dem rena från mögel och bakterier som annars kan äventyra deras överlevnad.

Honan vaktar noga över sina ägg och slickar dem rena från mögel och bakterier som annars kan äventyra deras överlevnad.

Ytterst få skulle väl säga att deras älsklingsdjur är tvestjärt. Enligt myten kryper den in i sovande personers öron för att lägga ägg – och den påstås till och med kunna ta sig in i hjärnan­. Men det är förstås inte sant.
Tvestjärten trivs visserligen där det är mörkt, trångt och fuktigt, men människoöron är inget den söker sig till.
Hur obehagliga de än kan verka, så är tvestjärtar egentligen rätt trevliga kryp som mumsar i sig döda växtdelar och befriar oss från bladlöss. Finns det gott om bladlöss kan en unge sätta i sig upp till 50 bladlöss per natt, medan en vuxen individ kan äta mer än det dubbla. Det betyder att en enda tvestjärt under sitt liv kan sluka 25 000 bladlöss om tillgången är riklig. Därför kan tvestjärtar användas för miljövänlig bekämpning av skadeinsekter i odlingar. Genom att hänga upp exempelvis uppochnervända blomkrukor fyllda med halm eller träull i fruktträd dras tvestjärtarna dit. I dessa kurar de på dagen för att sedan ge sig ut på födojakt när mörkret faller.
Tar bladlössen slut är det dock viktigt att flytta krukan eftersom tvestjärtarna annars kan ge sig på frukten, för så kräsna när det gäller föda är de inte. Hittar de inte älsklingsmaten ger de sig på annat som kanske inte är lika önskvärt. Majsplantor, blommor och späda skott brukar kunna ligga risigt till.

 

Övervintrar tillsammans
Tvestjärtarna parar sig under hösten. Hanen luktar­ sig fram till en lämplig hona. När han hittat en börjar han uppvakta henne genom att stryka och knacka på hennes mage med tången. Han för den sedan mot hennes huvud. Det är nu upp till henne att acceptera honom eller inte.
Forskning har visat att honor tycks föredra stora hanar med långa tänger. Godtar hon hans frieri, lyfter hon upp magen med stängd tång och parningen sker.
Ofta övervintrar hanen och honan tillsammans. Uppåt 50 ägg läggs sedan tidigt på våren och då kastas hanen, om han inte redan självmant stuckit, resolut ut ur boet som består av en jordhåla honan grävt.
Tvestjärten är en ovanlig insekt i det att den, trots att den inte lever i samhällen som myror och bin, är en god mor som tar hand om sin avkomma. Omsorgsfullt flyttar hon runt och putsar äggen för att hålla svamp och annat skadligt borta från dem. Inkräktare jagar hon bort. När ungarna, som kallas nymfer, kläcks stannar de kvar hos mamman trots att det egentligen inte borde vara nödvändigt för deras överlevnad. Varför de gör det har varit lite av en gåta med tanke på att de borde ha större möjlighet att utan konkurrens finna tillräckligt med föda och dessutom slippa trängsel.
Men en ny studie har visat att tvestjärtarnas familjeliv­ kan ge oss insikt i hur sociala beteenden från början utvecklades i djurvärlden. Forskare vid universiteten i Mainz och Basel publicerade i våras en studie i The American Naturalist vilken tyder på att nymferna inte alls tävlar om födan, utan istället­ delar broderligt på det som finns. Forskarna såg att beteendet var särskilt tydligt när mamman inte var i närheten, de tror därför att samarbete mellan syskon kan vara en av nyckelfaktorerna till övergången från solitärt liv till socialt.

 

Har vingar men flyger inte
Ungarna lämnar som regel boet någon gång i maj–juli då de når det tredje larvstadiet. Det är därför det under sensommaren brukar finnas tämligen gott om tvestjärtar. När ungarna flyttat hemifrån har mamman gjort sitt och hon dör. Den vanliga tvestjärten har visserligen vingar, men dessa används sällan eller aldrig. Flygvingarna ligger väl dolda under de små, korta täckvingarna, placerade på mellankroppens rygg, i höjd med de två bakre benparen.
Att veckla in vingarna är ett precisionsarbete där insekten tar hjälp av sin tång.
Tången används också för att försvara sig med. Den som råkat ta i en tvestjärt har kanske också fått ett nyp av den, vilket vare sig är särskilt smärtsamt eller det minsta farligt. Obehagligare är då den illaluktande­ vätska som insekten ger ifrån sig när den känner sig hotad.

Fakta: 
Vanlig tvestjärt
Tvestjärtar har en glupande aptit på bladlöss och odlare som vill använda dem som miljövänligt bekämpningsmedel kan sätta upp tvestjärtsbon i träden.

Tvestjärtar har en glupande aptit på bladlöss och odlare som vill använda dem som miljövänligt bekämpningsmedel kan sätta upp tvestjärtsbon i träden.

Latinskt namn: Forficula auricularia
Längd: 9-20 millimeter
Tångens längd: hona: 3 millimeter, hane: 2,5 - 9 millimeter
Livslängd: Upp till 10 månader
Föda: allätare: bladlöss och andra småkryp, as, döda växtdelar, blommor och frukt och bär, helst övermogen eller skadad.
Utbredning: Europa, västra Asien, norra Afrika och med människan spridd även till Nordamerika, Nya Zeeland och Australien.

Material från
Allt om Vetenskap nr 7 - 2014

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter