Det finns mycket att se, bara man ser upp:

Molnskådning

Det finns alltid en himmel med moln ovanför oss, men ibland ser vi den inte. Vi kanske kastar en kort blick uppåt för att se om det är regn på gång, men vår uppmärksamhet är riktad framåt och snett nedåt. Det har evolutionen sett till – uppåt finns det varken faror eller mat att titta efter.
Men det kan trots allt finnas anledningar att böja huvudet bakåt och se på himlen. Att studera moln kan bland annat väcka vår kreativitet, fungera som meditation, lära oss mer om atmosfären och mycket annat. Molnskådning ­används dessutom framgångsrikt för att lära barn den vetenskapliga metoden.

På en bergstopp och med systemkamera har man den bästa utsikten för att skåda och fotografera moln, men cloudspotting kan också praktiseras när man sitter och väntar på bussen. Då är det bara att lyfta blicken från mobilen och studera skådespelet på himlen och kanske knäppa en bild.  Bild: Skylight

På en bergstopp och med systemkamera har man den bästa utsikten för att skåda och fotografera moln, men cloudspotting kan också praktiseras när man sitter och väntar på bussen. Då är det bara att lyfta blicken från mobilen och studera skådespelet på himlen och kanske knäppa en bild. Bild: Skylight

Cloudspotting kallas rörelsen som ägnar sig åt att titta på moln. Det är en rörelse i tiden som vill göra oss mer medvetna om molnlandskapet, ett landskap som kan berätta för oss om atmosfärens tillstånd och kommande väder. Men cloudspotting kan också vara ett trevligt tidsfördriv. Det finns undersökningar som tyder på att våra hjärnor kan öka sin kapacitet och att vi kan bli mer kreativa genom att då och då hänge oss åt vad som händer på ­himlen. Lite som att lyssna på klassisk musik.

Linsformade böljemoln eller lävågmoln, kallas på latin Altocumulus lenticularis. De kan uppträda på himlen vid stabilt väder efter att vinden har passerat en bergskedja. Som en armada av flygande tefat. Bild: Skylight

Linsformade böljemoln eller lävågmoln, kallas på latin Altocumulus lenticularis. De kan uppträda på himlen vid stabilt väder efter att vinden har passerat en bergskedja. Som en armada av flygande tefat. Bild: Skylight

Allt började en vacker junidag 1977. Den amerikanske tv-reportern Jack Borden var ute på en vandringstur i naturreservatet Wachusett Meadows i Massachusetts. Efter ett tag lade han sig på rygg på en äng för att vila sig lite. Han slumrade till en stund och när han vaknade upp säger han att han såg himlen för första gången. Han såg fluffiga stackmoln som seglade fram på en djupblå himmel och föll i extatisk beundran och förundran över vad han såg. Vem som helst skulle ha låtit upplevelsen passera­, hållit den för sig själv, eller kanske bara berättat om den för någon vän.

”Clouds and cloudscapes are the greatest free show on earth”, Cloudman John. Bild: Skylight

”Clouds and cloudscapes are the greatest free show on earth”, Cloudman John. Bild: Skylight

Men Jack jobbade inom medieindustrin och gick vidare för att ta reda på mer om vår medvetenhet om molnhimlen. Han gick med kameraman och mikrofon ut på gatorna i Arlington, en liten stad med ganska låg bebyggelse och breda gator. Molnen syntes tydligt där. Det var en sommardag med en molnhimmel som påminde lite om den som Jack hade sett när han låg på rygg i Wachusett Meadows. Han stoppade människor på gatan och höll för deras ögon och bad dem att beskriva molnhimlen. Av drygt 20 personer kunde ingen ge ett bra svar på frågan. Typiska svar var: ”Det är soligt”. Finns det några moln? ”Vet inte. Kanske”. När han tog bort handen blev alla överraskade och insåg att de inte hade haft den ringaste aning om hur molnhimlen såg ut.

Trådiga fjädermoln (Cirrus fibratus) ligger på ungefär en mils höjd och består av små iskristaller. Det här fjädermolnet ser verkligen ut som en fjäder eller en gåspenna. Bild: Skylight

Trådiga fjädermoln (Cirrus fibratus) ligger på ungefär en mils höjd och består av små iskristaller. Det här fjädermolnet ser verkligen ut som en fjäder eller en gåspenna. Bild: Skylight

Molnhimlen som hissmusik

Varför ser vi molnhimlen som en ointressant bakgrund, som en slags hissmusik som vi hör i bakgrunden, men inte lyssnar på? Genom experiment har man kunnat visa att det mänskliga ögat är betydligt mindre känsligt för stimuli från den övre delen av synfältet. Den maximala visuella känsligheten ligger i den undre halvan av synfältet, framför våra ögon och under horisontlinjen. Detta känslighetsmönster har skapats genom evolutionen. Föda, fiender och hinder ligger oftast framför oss eller i den nedre delen av vårt synfält. Dit har vår uppmärksamhet riktats i årmiljoner. För att bli varse molnhimlen måste vi böja oss lite bakåt och det är just den rörelsen som cloudspottingrörelsen vill att vi ska göra.
Förr tittade folk oftare på molnhimlen. När det inte fanns väderprognoser fick sjöfarare och bönder­ själva försöka spå väder genom att studera hur molnhimlen förändrades. Det är en konst som börjar gå förlorad. Idag är många analfabeter i naturen.

Under åskmolnet kan turbulenta luftvirvlar skapa figurer av olika former. Sådana molntrasor kallas på latin pannus. Här ser vi en molngubbe som nyfiket kikar fram. Bild: Skylight

Under åskmolnet kan turbulenta luftvirvlar skapa figurer av olika former. Sådana molntrasor kallas på latin pannus. Här ser vi en molngubbe som nyfiket kikar fram. Bild: Skylight

Experter lär sig alltmer om hur vår värld funge­rar, men ”vanligt folk” blir allt sämre på att läsa av naturen. Men för att bli molnskådare behöver man egentligen inte så stora grundkunskaper. Inte heller behöver man resa bort till någon särskild plats och man behöver ingen dyr utrustning. Molnhimlen finns överallt och hela tiden.

När solen går ned får solskivan allt varmare färger när ljusstrålarna passerar en längre väg, snett genom atmosfären och alltmer av det kalla blå ljuset sprids bort av luftens molekyler. Just när solen går ned bakom horisonten kan ljuset på molnundersidorna bli alldeles knallrött. Det bortspridda blå ljuset kan skönjas ovanför de här böljemolnen. Bild: Skylight

När solen går ned får solskivan allt varmare färger när ljusstrålarna passerar en längre väg, snett genom atmosfären och alltmer av det kalla blå ljuset sprids bort av luftens molekyler. Just när solen går ned bakom horisonten kan ljuset på molnundersidorna bli alldeles knallrött. Det bortspridda blå ljuset kan skönjas ovanför de här böljemolnen. Bild: Skylight

Moln sätter fantasin i rörelse och bland andra Einstein värderade fantasin minst lika högt som kunskap: ”Kunskapen är begränsad till det vi redan vet och förstår, medan fantasin omfattar hela världen och allt som vi överhuvudtaget kommer att kunna veta eller förstå.”

Många vetenskapsmän, forskare, konstnärer och författare har inspirerats av långa promenader och av att ligga på rygg och drömma sig bort bland ­molnen.

Här ser vi de första lätta molntussarna som bildas när solen värmer marken en sommarmorgon och små luftbubblor stiger till väders. De svävar sakta fram med vinden och skapar fantasifigurer. Den här galopperande hästen bildades för mindre än en halv minut sedan. Om 20 sekunder kan den ha omvandlats till en knutte på en motorcykel eller något annat. Bild: Skylight

Här ser vi de första lätta molntussarna som bildas när solen värmer marken en sommarmorgon och små luftbubblor stiger till väders. De svävar sakta fram med vinden och skapar fantasifigurer. Den här galopperande hästen bildades för mindre än en halv minut sedan. Om 20 sekunder kan den ha omvandlats till en knutte på en motorcykel eller något annat. Bild: Skylight

När vi förlorar oss i något sådant som en molnhimmel får hjärnan en välförtjänt paus och får chans att flytta över dagens intryck från korttidsminnet till långtidsminnet. Det är bevisat att hjärnan behöver pauser och vila för att fungera effektivt. Det är långt ifrån osannolikt att vi blir både smartare och mer kreativa av molnskådning, ungefär som när vi lyssnar på musik.

Under sommardagar när solen lyser på marken lättar varm luft därifrån och bildar stackmoln som stiger i skyn och så småningom får blomkålsliknande former. Dessa moln som kallas Cumulus på latin är tacksamma objekt för cloudspotting. Om du ska fotografera så leta upp en plats där molnhimlen harmonierar med sommarlandskapet. Som här till exempel, där speglingen i älven skapar djup och luftighet i bilden. Bild: Skylight

Under sommardagar när solen lyser på marken lättar varm luft därifrån och bildar stackmoln som stiger i skyn och så småningom får blomkålsliknande former. Dessa moln som kallas Cumulus på latin är tacksamma objekt för cloudspotting. Om du ska fotografera så leta upp en plats där molnhimlen harmonierar med sommarlandskapet. Som här till exempel, där speglingen i älven skapar djup och luftighet i bilden. Bild: Skylight

Vatten i alla former

Jorden innehåller massor av vatten och vi ligger på precis lagom avstånd från solen för att vattnet ska kunna uppträda i alla sina tre vanliga aggregationstillstånd: gas, flytande och fast form. Den osynliga vattenångan finns hela tiden i ­atmosfären i ­varierande mängd. I medeltal utgör den ungefär 1-4 procent av atmosfärens gasinnehåll. När den osynliga vattenångan avkyls kondenserar den till små vattendroppar med en diameter på några ­hundradels millimeter, som tillsammans bildar ett synligt moln. Högre upp i atmosfären där det är riktigt kallt sublimerar vattenångan till små ­iskristaller, som bildar höga och trådiga moln.

Böljemoln i silhuett mot en nedgående sol kan med lite fantasi bli en symbolisk bild – Fågel Fenix som enligt mytologin bränner sig själv på bål, för att sedan ur glöden och askan återuppstå och resa sig igen med utbredda vingar. En symbol för odödlighet. Bild: Skylight

Böljemoln i silhuett mot en nedgående sol kan med lite fantasi bli en symbolisk bild – Fågel Fenix som enligt mytologin bränner sig själv på bål, för att sedan ur glöden och askan återuppstå och resa sig igen med utbredda vingar. En symbol för odödlighet. Bild: Skylight

Tack vare molnen kan vi se vad som händer i ­atmosfären. Vi kan se hur vindarna blåser och hur det bildas vågor i luften. Vi kan se hur varmluften i stackmolnen bolmar upp som rökplymer mot skyn, om atmosfären är stabil eller om det är ostadigt, vad som händer med vädret – och ibland också förutsäga vad som kommer härnäst.

De här böljemolnen ser ut som brytande vågor på havet. Vågorna kallas Helmholtzvågor efter den tyske fysikern Hermann von Helmholtz och bildas när det blåser kraftigt i den övre delen av molnet. Bild: Skylight

De här böljemolnen ser ut som brytande vågor på havet. Vågorna kallas Helmholtzvågor efter den tyske fysikern Hermann von Helmholtz och bildas när det blåser kraftigt i den övre delen av molnet. Bild: Skylight

Men även om vi inte kan tolka allt som händer i lufthavet, så kan vi njuta av skådespelet med former, färger och mönster som hela tiden förändras. Vi kan uppskatta molnens likheter med andra former och mönster i naturen, som grenverk, vågor och andra former. Och vi kan fantisera över olika figurer som uppstår där på himlen.

Vågor bildas både på havet och i lufthavet. De här böljemolnen, som heter Altocumulus undulatus på latin, har bildats på 4-5 kilometers höjd under en inversion. I en inversion ligger varm och lättare luft ovanpå kall och tyngre luft. Det blir som ett ”lock” i atmosfären eller nästan som en vattenyta. När vinden blåser, bildas det vågor i inversionsskiktet. I vågtopparna där luften stiger bildas det molnrullar. I vågdalarna där luften sjunker upplöses molnen och man kan se den blå himlen ovanför. Bild: Skylight

Vågor bildas både på havet och i lufthavet. De här böljemolnen, som heter Altocumulus undulatus på latin, har bildats på 4-5 kilometers höjd under en inversion. I en inversion ligger varm och lättare luft ovanpå kall och tyngre luft. Det blir som ett ”lock” i atmosfären eller nästan som en vattenyta. När vinden blåser, bildas det vågor i inversionsskiktet. I vågtopparna där luften stiger bildas det molnrullar. I vågdalarna där luften sjunker upplöses molnen och man kan se den blå himlen ovanför. Bild: Skylight

I april vaknar molnhimlen till liv

Under vinterhalvåret ligger molnen i en slags dvala. De är håglösa, grå och fantasilösa. Men när sol­värmen kommer i april vaknar molnhimlen till liv. Mäktiga aprilcumulonimbus bildas när solen värmer markytorna och varmluft stiger till ­väders och växer i den kalla polarluften högre upp i ­atmosfären. Himlen blir livfull och dramatisk.

Om du tittar upp från mobilen en tidig morgon vid busshållplatsen, kan du få syn på spännande konstverk på himlen. Knäpp då en bild med mobilen och dela med en kompis på något annat ställe, så får du kanske se hur himlen ser ut där kompisen befinner sig. Bild: Skylight

Om du tittar upp från mobilen en tidig morgon vid busshållplatsen, kan du få syn på spännande konstverk på himlen. Knäpp då en bild med mobilen och dela med en kompis på något annat ställe, så får du kanske se hur himlen ser ut där kompisen befinner sig. Bild: Skylight

Det blåser till och en kortvarig hagelby piskar mot marken. Några minuter senare värmer solen igen.

Häng med i molnhimlens utveckling under ­sommarhalvåret.

Krokiga fjädermoln som drar upp på himlen framför en skärm av slöjmoln är ett urgammalt vädertecken som visar att ett lågtryck med tillhörande fronter och nederbörd närmar sig. Här har det begynnande mulnandet fått en extra dimension genom fjäder­molnets visuella spegling i grusgångens diagonal upp mot huset. Därifrån blåser fjädermolnet ut och skapar en dynamisk rörelse över himlen. Bild: Skylight

Krokiga fjädermoln som drar upp på himlen framför en skärm av slöjmoln är ett urgammalt vädertecken som visar att ett lågtryck med tillhörande fronter och nederbörd närmar sig. Här har det begynnande mulnandet fått en extra dimension genom fjäder­molnets visuella spegling i grusgångens diagonal upp mot huset. Därifrån blåser fjädermolnet ut och skapar en dynamisk rörelse över himlen. Bild: Skylight


 

Fakta: 
PROGRAM FÖR MOLNSKÅDNING I SKOLORNA
Den kreative tv-reportern Jack Borden grundade 1980 en rörelse som kallas For Spacious Skies, på svenska ­ung­e­fär För vidsträckta himlar. Syftet är att öka medvetenheten om moln och uppmärksamheten på molnhimlen, och även att använda sig av molnskådning i skolornas undervisning. Samtidigt grundade han den likartade rörelsen LOOK UP! i The Weather Channel.

Många skolor hakade på och Borden skapade program för olika typer av lektioner med molnhimlen som kunskapsbas. Tredjeklasselever fick studera molnhimlen varje dag och lärde sig vetenskapliga metoder som börjar med observation: att först iaktta ­molnen med sina ögon, att reflektera över atmosfären i tanken, och att känna den med sina lungor när de andades in och ut. Nästa steg var att mäta atmosfärens temperatur, lufttryck och fuktighet med instrument som termometer, barometer och ­hygrometer. Därefter fick de ­analysera molnens mönster och strukturer i tid och rum. Detta i sin tur kunde utmynna­ i hypoteser och teorier, ­precis så som vetenskap kan gå till.
Jack Bordens molnskådningsprogram är exempel på ett holistiskt synsätt inom vetenskapen. Det är ett betraktelsesätt som går ut på att helheten är större än summan av delarna. Motsatsen är reduktionism som dominerar många vetenskaper idag. Man delar upp helheten och studerar delarna och riskerar då att missa många av de effekter som uppstår när delarna samverkar.

En solnedgång kan till exempel utgöra grund för diskussioner om färgförändringar på grund av ljusets spridning av luftens molekyler. Men solnedgången kan lika väl vara grund för diskussioner om konst och färger i målningar och fotografier, som en bro mellan vetenskap och konst.

Barnen som deltog i dessa program fortsatte att studera molnhimlar på fritiden. De försökte hitta ord och rita bilder för att beskriva vad de sett. Till vissa skolor kom en meteorolog varje vecka för att svara på frågor som: Varför blåser det? Varför är himlen blå? Forskare vid Harvard University följde eleverna upp i årsklasserna och kunde visa att de som deltagit i molnstudieprogrammen fick 37 procent högre betyg i musik, 13 procent högre i litteratur och 5 procent högre betyg i teckning.

CLOUDMAN JOHN
”Cloudman John” 1913-2008 är en ikon inom cloudspotting­rörelsen.

”Cloudman John” 1913-2008 är en ikon inom cloudspotting­rörelsen.

”Clouds and cloudscapes are the greatest free show on earth!” var ett av Cloudman Johns viktigaste budskap när han propagerade för molnskådning. Cloudman hette egentlige John A Day och är en ikon inom cloudspotting. Han föddes i Kansas 1913 och gick bort 2008. Han ägnade hela sitt vuxna liv åt moln, både som meteorolog och fotograf. På 1930- och 40-talen var han flygmeteorolog på Pan American Airways. På 50-talet blev han filosofie doktor i fysik och meteorologi vid Oregon State University.

Efter pensionen 1978 började han intressera sig alltmer för molnens skönhet och konstnärliga uttryck. Han började fotografera molnhimlen regelbundet och gav ut flera böcker med egna bilder och med sina vetenskapliga kunskaper om molnen. Som både vetenskapsman och konstnär visste han att moln aldrig såg exakt likadana ut, även om de tillhörde samma molnslag. Han beskrev molnhimlen musikaliskt som ett tema med oändligt många variationer. ”Naturen skapar symfonier av de olika molnslagen.”

På 1990-talet började han att samarbeta med Jack Borden, som startade For Spacious Skies och LOOK UP! Tillsammans skapade de molnkartor och planscher och började arbeta med tv-program för the Weather Channel.

CLOUDSPOTTING I SEX STEG
Ett mycket kraftigt upptornat stackmoln en varm sommardag. Stanna upp och studera den blomkålsliknande molntoppen i tio minuter till en kvart, så kan du få se en spännande utveckling. Knäpp några bilder …

Ett mycket kraftigt upptornat stackmoln en varm sommardag. Stanna upp och studera den blomkålsliknande molntoppen i tio minuter till en kvart, så kan du få se en spännande utveckling. Knäpp några bilder …

Cloudspotting kan vara enkelt eller avancerat. Man väljer själv till vilka nivåer man vill klättra på stegen.

- Titta på molnen och dröm dig bort när du ligger på badstranden eller i hängmattan.

- Lyft blicken när du sitter och fingrar på mobilen vid busshållplatsen.

- Ta en bild på molnen och dela med en kompis.

- Fotografera moln som du tycker är vackra eller intressanta, antingen bara molnhimlen eller tillsammans med ett landskap som harmonierar med molnlandskapet.

- Läs böcker och försök lära dig så mycket som möjligt om moln.

- Systematisera din cloudspotting och samla på olika typer av moln, vanliga eller sällsynta och försök namnge dem på svenska och latin.

- Gå med i ett cloudspotting­sällskap.

… så får du en snygg sekvens av när den höga molntoppen fortsätter att växa i höjden och breder ut sig som en stor städformad hatt. Det är underkylda vattendroppar som frusit till iskristaller i den kalla molntoppen med temperaturer på 15-20 minusgrader eller lägre. Molnet breder ut sig för att det stöter på ett ”lock” i atmosfären i form av en inversion (varmare luft ovanpå kall luft) som kallas tropopausen. Det är gränsen mellan troposfären, där det finns moln, och stratosfären, dit det sällan eller aldrig når några moln. Molnet på bilden kallas åskmoln eller Cumulonimbus. Bild: Skylight

… så får du en snygg sekvens av när den höga molntoppen fortsätter att växa i höjden och breder ut sig som en stor städformad hatt. Det är underkylda vattendroppar som frusit till iskristaller i den kalla molntoppen med temperaturer på 15-20 minusgrader eller lägre. Molnet breder ut sig för att det stöter på ett ”lock” i atmosfären i form av en inversion (varmare luft ovanpå kall luft) som kallas tropopausen. Det är gränsen mellan troposfären, där det finns moln, och stratosfären, dit det sällan eller aldrig når några moln. Molnet på bilden kallas åskmoln eller Cumulonimbus. Bild: Skylight

WEBBPLATSER OCH APPAR

• Cloud Appreciation Society (cloudappreciationsociety.org) är en internationell webbsida för cloudspotters med över 40 000 medlemmar. Hit kan du skicka dina molnbilder och se andras bilder.

• Molnkrysset, molnkrysset.se, är ett ny­startat svenskt cloudspottingsällskap som också finns på Facebook.

Här kan du ladda ner ett kryssformulär där du kan markera vilka moln du sett och identifierat. Via Facebookgruppen kan du dela med dig av dina upptäckter, utmana andra molnskådare eller bara diskutera moln och ­meteorologi.

Andra webbsidor:

• forspaciousskies.com
• cloudman.com

Cloudspottingappar:

• Cloudspotting, koomasi.com
• Cloudspotter, Cloud Appreciation Ltd

Molnatlas med de tio huvudmolnslagen finns i Allt om Vetenskap nr 11/2014 i artikeln Mannen som bringade ordning i skyn.

Du kan också hitta sådana i molnböcker och på nätet. Sök på ”Cloud atlas” (och bläddra förbi alla träffar som refererar till filmen).

Se länkar nedan.

Material från
Allt om Vetenskap nr 7 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter