MÄNNISKAN BAKOM ENHETEN

MICHAEL FARADAY - ETT SJÄLVLÄRT GENI

Vi mäter elektrisk kapacitans i farad. Enheten farad har namngivits efter Michael Faraday. Han var en mångsysslare, men är mest känd för sitt arbete inom elektromagnetismen.

En enkel induktionsspole som Faraday använde vid sina experiment.

En enkel induktionsspole som Faraday använde vid sina experiment.

Faradays bur. Faradays konstant. Faradayeffekten. Faradays induktionslag och Faradays lag för elektrolys. Engelsmannen Michael Faraday har lämnat många spår efter sig i vetenskapshistorien.

Detta trots att Faraday 1791 föddes under fattiga förhållanden, som ett av fyra barn till en sjuklig smed i vad som numera är södra delarna av London. Familjen fick kämpa för brödfödan och Faradays utbildning bestod endast av grunderna i skrivning, läsning och räkning. Tretton år gammal fick han arbete hos en bokbindare. De böcker Faraday band in under de kommande åtta åren blev hans naturvetenskapliga utbildning och väckte en stark lockelse till vetenskaplig forskning.

”Tillräckligt mycket gjort för idag.” Ur Michael Faradays dagbok den 13 september 1845, då han upptäckt och beskrivit Faradayeffekten.

”Tillräckligt mycket gjort för idag.” Ur Michael Faradays dagbok den 13 september 1845, då han upptäckt och beskrivit Faradayeffekten.

Faraday tog mod till sig och skrev till kemisten Humphry Davy, vars föreläsningar han bevistat vid Royal Institution of Great Britain. På detta okonventionella sätt fick han 1813 börja som laboratorieassistent vid Royal Institution, en plats han förblev trogen under hela sitt liv.

Till att börja med var det kemi som gällde. Faraday forskade om stål, studerade kolklorider, upptäckte bensen, framställde kondenserade gaser, experimenterade med glas med mera. Han införde även begreppen anod, katod och elektrod inom elektrolysen. I början av 1820-talet kom Faraday in även på fysikens område. Det som särskilt fascinerade honom var sambandet mellan elektricitet och magnetism. Redan 1821 skapade han en föregångare till en elektrisk motor.

Demonstrationsanläggning vid Boston Museum of Science. En van de Graff-generator och en Faradaybur. Generatorns våldsamma urladdningar till trots är personen som befinner sig i buren säker. En bils förmåga att skydda vid åskväder beror på att den i viss mån fungerar som Faradays bur. Den elektriska laddningen passerar via utsidan av bilen.

Demonstrationsanläggning vid Boston Museum of Science. En van de Graff-generator och en Faradaybur. Generatorns våldsamma urladdningar till trots är personen som befinner sig i buren säker. En bils förmåga att skydda vid åskväder beror på att den i viss mån fungerar som Faradays bur. Den elektriska laddningen passerar via utsidan av bilen.

1831 kunde Faraday så demonstrera den process som kallas den elektromagnetiska induktionen. I ett experiment rullade han två spolar av koppartråd runt en järnring. Han kopplade ett batteri till den ena spolen och en galvanometer till den andra och kunde konstatera att det bildades en inducerad ström då man bröt eller slöt batterikretsen. I ett annat experiment förde han in en stavmagnet i en spole och skapade på så vis en inducerad ström.

En drivande kraft för Faraday var den tro han hade som sandemanian, en religiös rörelse med ursprung i den skotska presbyterianska kyrkan. Tron var en grund för Faradays syn på vetenskapen: det finns något även i det som inte kan ses och det finns ett samband mellan olika naturfenomen.

Till skillnad från många andra forskare förde Michael Faraday en journal över sin forskning. Den omfattar åren 1816 till 1862 och innehåller 16 041 numrerade noteringar. En annan skillnad är att Faradays journal är fri från matematiska formler. Han var en experimentator, inte en teoretiker. Formlerna lämnade han åt sina efterföljare, bland annat James Clerk Maxwell, att fundera ut.

Faraday var en outtröttlig vetenskapsman som i början av 1840-talet brände ut sig och tvingades ta en timeout i Schweiz under fyra år. På grund av sin enkla bakgrund blev han även baktalad av vissa, åtminstone i början av sin karriär. Numera anses han dock ha varit en av 1800-talets största vetenskapsmän.

Michael Faradays dog 1867, 75 år gammal och senil. Som bevis på Faradays insatser inom fysikens område har han fått ge namn åt SI-enheten för kapacitans; farad.


Lästips:

Boudenot, ”Fysik och fysiker genom historien”, Studentlitteratur

Bodanis, ”Elektricitet”, Norstedts förlag

Material från
Allt om Vetenskap nr 12 2007

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter