Människans evolution kan skrivas om

De fem individerna från Dmanisi visar upp stora skillnader, men inte större än vad som är normalt inom en art, menar forskarna. Bild: Marcia Ponce de León och Christoph Zollikofer­, University of Zurich, Schweiz

De fem individerna från Dmanisi visar upp stora skillnader, men inte större än vad som är normalt inom en art, menar forskarna. Bild: Marcia Ponce de León och Christoph Zollikofer­, University of Zurich, Schweiz

Den mest kompletta skalle från släktet Homo som hittills hittats kan komma att skriva om hela människans utvecklingshistoria.
Skallen grävdes fram i Dmanisi i Georgien där sedan tidigare fyra välbevarade kranium grävts fram. Alla är de cirka 1,8 miljoner år gamla. Individerna levde alltså på samma plats vid samma tid och bör således ha hört till samma art. Fyndplatsen är unik eftersom den genererat världens största samling av välbevarade kvarlevor av förmänniskor och att för den är det första beviset för primitiva människor utanför Afrika. Ett forskarteam som jämfört de fem skallarna noterar att de skiljer sig ganska mycket från varandra och att de också visar upp likheter med andra tidigare fynd av släktet Homo. Den nyaste skallen har en mycket liten hjärnskål, hjärnans volym var inte större än 546 kubikcentimeter, ungefär en tredjedel av en modern människas, men även endast 75 procent av den största av de andra Dmanisi-skallarnas. Det i kombination med dess stora tänder och långa ansikte gör att den delar karaktärsdrag med Homo habilis, hjärnskålen visar dock också upp kännetecken unika för Homo erectus.
”Skalle 5”, som det senaste fyndet i Dmanisi kallas, har  mindre hjärnvolym än sina samtida artfränder från platsen. Bild: Guram Bumbiashvili, Georgiska nationalmuseet

”Skalle 5”, som det senaste fyndet i Dmanisi kallas, har mindre hjärnvolym än sina samtida artfränder från platsen. Bild: Guram Bumbiashvili, Georgiska nationalmuseet

Men, säger forskarna, de många skillnaderna mellan skallarna är inte större än vad som är normalt mellan fem moderna människor eller fem schimpanser. Och när de sedan har tittat på de skelettfynd som gjorts i Afrika, däribland av Homo habilis, Homo rudolfensis, Homo ergaster och Homo erectus från upp till 2,4 miljoner år tillbaka menar de att skillnaderna är så små att de allihop bör ha hört till samma art. Sannolikt kommer de kallas Homo erectus om vårt släktträd skrivs om.
Enligt forskarnas teori­ utvecklades denna art i Afrika för cirka två miljoner år sedan och spred sig därifrån till Europa och ända till Kina och Java. De nya forskarrönen som publicerats i Science är kontroversiella och har inte oväntat kritiserats av flera ledande antropologer.

Material från
Allt om Vetenskap nr 11 - 2013

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter