Knölosauriernas historia klarlagd

Illustration byggd på upphittade kranier. Bild: Marc Boulay

Illustration byggd på upphittade kranier. Bild: Marc Boulay

För några år sedan hittades en samling udda knöliga 260 miljoner år gamla kranier i Sahara­öknen i norra Nigeria. Kranierna tillhörde ett djur från den växtätande dinosauriefamiljen Pareiasaurus, som var stora som kor ungefär och drog runt på slätterna på den tidens superkontinent Pangea. Många i den här familjen av dinosaurier hade knöliga och buckliga skallar, men den här var i en klass för sig. På grund av utseendet fick djuret namnet Bunostegos akokanensis, ungefär buckligt knöligt tak på grekiska och akokanensis efter staden Akokan i Nigeria utanför vilken fossilen hittades. De pingisbollsstora knölarna var antagligen täckta med hud, ungefär som hornen på dagens giraffer, och tros mest ha varit ornamentala kännetecken för arten.

Nu visar en ny studie publicerad i Journal of Vertebrate Paleontology att den här knöliga dinosaurien var närmare släkt med äldre och tidigare dinosaurier än med sina samtida släktingar. Det här tyder på att arten levt helt isolerat från resten av dinosauriefamiljen under flera miljoner år och utvecklat sina knöliga ansiktsdrag på egen hand. Men hur kunde ett så stort djur vara isolerat mitt på kontinenten Pangea så länge? Jo, eftersom området då bestod av en enorm och extremt torr öken som fungerade som en sorts naturlig mur för den tidens djurliv. Och långt innanför detta klimatstaket fanns antagligen en större oas där Bunostegos akokanensis och andra djur kunde leva och utvecklas helt på egen hand under miljoner år.

Fakta: 
Isolerad

Dinosaurien Bunostegos akokanensis som levde för 260 miljoner år sedan ser inte bara udda ut, nu visar forskning att den utvecklade sitt knöliga utseende helt på egen hand, isolerad i en oas mitt på Pangea under flera miljoner år. 

Material från
Allt om Vetenskap nr 10 - 2013

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter