Ingen lustmördare:

Järven spar mat för sämre tider

Många myter florerar om järven. Att den dödar för nöjes skull, att den är aggressiv och attackerar allt och alla.
Inget kunde vara mer osant. Trots att vi idag vet relativt lite om järven, vet vi att den framför allt är en asätare – den kallas inte Nordens hyena för intet.
Järven är ett skyggt rovdjur som ligger på gränsen till utrotning här i Sverige.

En trött järv funderar på en tupplur.

En trött järv funderar på en tupplur.

Järven (Gulo gulo) tillhör de fem stora rovdjuren i Sverige: björn, varg, lo­djur, järv och människan.
Om de fyra andra rovdjuren finns det mycket dokumentation, men järven har man inte så mycket information om. Den är skygg på gränsen till hemlig och det är troligen därför det fortfarande förekommer en del myter om järven.
Många tror att järven är aggressiv. Ser man en järv bör man snabbt retirera­. Förutom aggressiviteten är järven dessutom en jägare som dödar för nöjes skull.
Järvspår

Järvspår

Men det är inte så.
Järven kallas ibland för Nordens hyena, just därför att den främst är en asätare. Den smaskar gärna i sig resterna efter exempelvis älgjakter, eller resterna efter ett byte som ett annat rovdjur fällt. Järvens kropp är kort och kraftig och muskulös, men de korta benen gör den inte till någon sprinter som jagar sitt byte. Däremot på vintern, framför allt om det är skare som håller för järvens vikt, har järven ett försprång. Framför allt renar kan i den snöfyllda terrängen ha svårt att ta sig fram, medan järven skutthoppar – inte speciellt graciöst – fram på skaren och kan slänga sig på sitt byte lite högre uppifrån än marknivå.
Järven dödar sitt byte som de flesta andra rovdjur, med ett kraftigt bett i nacken. Under vintern kan en järv döda upp till tio renar på bara några dagar. Sedan styckar järven renarna och bär iväg med köttstyckena till hemliga mathålor, där de gömmer undan maten. De kan bära köttstycken lika stora som sig själva långa sträckor. Genom att gömma undan och frysa ner köttet, ser de till att de har mat hela vintern.
Järvens jaktbeteende är inte helt utforskat. Vissa järvar verkar inte tycka att det är värt besväret att jaga, utan väntar hellre på att hitta resterna efter ett redan fällt byte. I ett fall rapporterade forskare som följt i en järvs fotspår, att inte ett enda jaktförsök gjordes under 18 mil.
På sommaren är det lite lättare för järven att hitta föda. Den äter då allt ifrån smågnagare till ägg, bär och trädskott. Eftersom järven både är en bra simmare och klättrare, kan den lätt klättra upp i ett träd och mumsa i sig skott och eventuell frukt.

 

Om järven är stressad eller jagad kan den släppa ifrån sig en illaluktande stank från en körtel vid analöppningen. Ett sätt att slippa otrevliga förföljare.

Om järven är stressad eller jagad kan den släppa ifrån sig en illaluktande stank från en körtel vid analöppningen. Ett sätt att slippa otrevliga förföljare.

Parning
Järvarna parar sig under perioden april – augusti, men har en fördröjd implantation av äggen, de är befruktade, men sätter sig inte fast och börjar utvecklas förrän efter viss tid, vilket innebär att ungarna inte föds förrän i februari. Ungarna är helvita när de föds, men efter bara fyra månader är de lika mörka i pälsen som vuxna. Dessutom är de lika stora vilket gör att det på sommaren kan vara svårt att se vilka som är ungar och vilka som är vuxna.
Järven blir könsmogen vid två års ålder men oftast föder honan sin första kull först vid tre till fyra års ålder. Sedan brukar det komma kullar med en till fyra ungar vartannat år.
För att öka antalet järvar krävs att den illegala jakten stoppas samt att det finns tillräckligt med mat – både byten som järven kan fälla själv eller rester från redan fällda byten. Och naturligtvis att järven får föda sina ungar i lugn och ro.  Än idag är den genetiska variationen i järvstammen liten, vilket beror på det få antal individer­ som fanns vid fridlysningen 1969.

 

Järven har ett otroligt bra luktsinne, men använder sig även av sin goda hörsel och syn

Järven har ett otroligt bra luktsinne, men använder sig även av sin goda hörsel och syn

Skottpengar
Fram till år 1969, då järven fridlystes, betalade svenska staten ut skottpengar­ för järv.
Järvens status i Sverige är sårbar till starkt hotad. Det är svårt att beräkna antalet individer men år 2010 räknade man med att det fanns 600 järvar i det fria.
Järven omfattas även av Bernkonventionens bilaga II om strikt skyddade djurarter och järven tillhör idag Statens Vilt, vilket innebär att om man påträffar en död järv är man skyldig att informera polisen och det döda djuret tillfaller staten.

Fakta: 
Järv
Nyfödda järvungar är helt vita. Inom fyra månader är de dock lika bruna och stora som de vuxna djuren.

Nyfödda järvungar är helt vita. Inom fyra månader är de dock lika bruna och stora som de vuxna djuren.

 

 

 

 

 

 

 

 

Längd: 70 – 85 centimeter
Svans: 15 – 25 centimeter
Vikt: 8 – 18 kilo
Kort muskulös kropp med tjocka ben.
Kort och tjock hals.
Ett grävlingsliknande huvud med trubbig­ nos, små ögon och öron.
Yvig svans.
Ljus- till svartbrun päls med ljusa strimmor längs sidorna.
Stora, platta tassar som fungerar som snöskor.
Framtassar cirka 12 – 14 centimeter.
Baktassar cirka 8 – 10 centimeter.
I vilt tillstånd kan en järv bli mellan sex och tio år gammal.
Järv i fångenskap har dokumenterats bli 15 år gamla.

Material från
Allt om Vetenskap nr 5 - 2011

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter