Ironisk vetenskap

Vetenskapliga studier är oftast torra och svårlästa texter, och de flesta behandlar ämnen som är för smala och/eller obegripliga för andra än de forskare som snöat in på området. Men kring jul och kring den första april dyker det ibland upp spännande studier som vanligt folk både begriper och kan vara intresserade av.

I 2016 års julnummer av den ansedda vetenskapliga tidskriften BMJ (tidigare British Medical Journal) har till exempel forskare undersökt om det ligger något i det där med att tomten prioriterar snälla barn. Studien gjordes genom att titta på vilka barnsjukhus tomten (eller en av hans medhjälpare) besökte och vilka sjukhus han inte besökte. Det jämfördes sedan med brottsstatistiken i de områden där sjukhusen ligger. Tomten visade sig inte oväntat föredra områden med låg kriminalitet, rimligtvis eftersom barnen där är snällare. Därmed är det bevisat att chansen att få julklappar ökar med snällhet.

Origins of magic: review of genetic and ­epigenetic effects är en annan studie som publicerades för några år sedan. Där reds det ut hur släktskap med trollkarlar, häxor, mugglare och ynkar påverkar barns magiska förmåga. Slutsatsen är att det finns en stark ärftlig komponent. Bland annat ingick tvillingstudier.

2015 placerade några forskare försökspersoner framför skräckfilmer respektive utbildningsfilmer för att se om blodet verkligen stelnar av skräck som det sägs. Men blodets koaguleringsförmåga skilde inte mellan skrämda och icke-skrämda personer, så forskarna anser att de har motbevisat myten.

Chefredaktör Lasse Zernell

Chefredaktör Lasse Zernell

Andra minnesvärda studier är den om varför tomtens ren Rudolf har en röd mule, hur man bemöts när man kommer cyklande på en enhjuling, hur tarmfunktionen påverkas av vin, te respektive snaps till ostfondue, samt den om vilka slags läkare som föredrar vilket slags kaffe. Alla dessa ­studier är naturligtvis på skämt och inte sällan med en ­rejäl dos ironi, men de är gjorda på riktigt och med traditionella vetenskapliga metoder. Ibland finns också ett allvar bakom studierna. De som ­handlar om tomtar och magi är klockrena exempel på pseudovetenskap och kunde lika gärna handla om astrologi.

En annan studie handlar om vilka mediciner som är effektivast mot det påhittade sjukdomstillståndet MoDeD – motivational deficiency disorder. Det yttrar sig som tillfällig håglöshet och brist på motivation. Forskarna ville peka på att fullt normala tillstånd allt oftare betraktas som sjukdomar som kräver medicinsk behandling. (”Disease mongering” kallas det när man försöker bredda marknaden för mediciner och behandlingar på detta sätt.)

I en annan studie undersöktes om böner kan påverka sådant som redan har hänt. Forskarna letade upp ett antal tio år gamla fall av infektioner i blodsystemet, läste böner för hälften av de sedan länge tillfrisknade eller döda patienterna, och kontrollerade om de retroaktiva bönerna gjort någon skillnad för hur fort de två olika grupperna hade tillfrisknat. Syftet med bönestudien var att visa hur fånigt det är med bönestudier. Men det är inte alla människor som uppfattar ironi, och särskilt i USA anses det vara väldigt många som inte gör det. I Storbritannien är det tvärtom – där flödar ironin. Olyckligtvis talas samma språk i de två länderna, så det är upplagt för missförstånd.

En amerikansk konservativ tidskrift tog till ­exempel MoDeD-studien på allvar och bekymrade sig över amerikanernas utbredda lathet. Och ­bönestudien citerades i andra, helt oironiska, ­bönestudier.

Så följden kan bli att ironi förstärker den föreställning man ironiserar över.

Och det är ju lite ironiskt.

Material från
Allt om Vetenskap nr 2 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter