Hjälmkasuar - världens farligaste fågel

Det är som om en levande dinosaurie kommer strövande genom den australiska skogen när hjälmkasuaren visar sig.
Likt sina urtidssläktingar velociraptor har den starka ben och vassa klor, saker man bör betrakta med stor försiktighet. Kasuaren räknas nämligen som världens farligaste fågel – både attacker på och dödsfall hos människor har rapporterats.

Hjälmkasuaren använder sin hjälm för att ta sig fram i undervegetationen och leta mat. Hjälmen visar också fågelns ålder och rang.

Hjälmkasuaren använder sin hjälm för att ta sig fram i undervegetationen och leta mat. Hjälmen visar också fågelns ålder och rang.

Hjälmkasuaren är världens tredje största fågel, efter strutsen och emun, men är den näst tyngsta. Den kan inte flyga utan håller sig på marken i regnskogar i Australien, Nya Guinea och en del öar där omkring. Med hjälp av sina långa, kraftiga ben tar den sig fram genom den täta vegetationen. Den äter mest nedfallen frukt, ibland även frukt som är giftig för andra djur. Insekter, svampar och mindre ryggradsdjur kan också slinka ner.
Hjälmkasuaren är färgstark med sin svarta, ganska stela fjäderdräkt, det ljusblå ansiktet och den mörkare blå halsen med två röda haklappar – och den bruna hjälmen som gett den dess namn. Det är ingen tydligt skillnad mellan hane och hona, förutom att honan brukar vara något större, ibland med en högre hjälm och klarare färger.
Hjälmen, som man ännu inte vet vilken funktion den har, är unik för varje individ precis som våra fingeravtryck. Den är inte hård som man kanske tror, utan mer som skumgummi. I hjälmen finns blodkärl och vävnad, samt gångar ner till näbben. Det gör att zoologer spekulerar om att hjälmen fungerar som en sorts resonanslåda för att förstärka fågelns lite udda läte. Troligen fungerar hjälmen också som en statussymbol – ju högre hjälm desto högre rang.

Livsfarliga klor

De vassa klorna påminner mycket om rovdinosauriernas.

De vassa klorna påminner mycket om rovdinosauriernas.

Hjälmkasuaren har tre tår på varje fot och den innersta tån har en dolkliknande klo, som kan bli uppemot tolv centimeter lång – ett riktigt mordredskap. Om fågeln blir uppretad eller stressad använder den klon att försvara sig med och då är det läge att se upp. En irriterad hjälmkasuar kan ta upp jakten på en människa om den känner att ungarna är hotade, och eftersom dessa fåglar är ganska smarta kan man råka ut för att den smyger sig upp bakifrån för att utdela en förödande karatekick. Enligt australiska studier har det skett hundratals attacker mot människor, men få med dödlig utgång. Ett dokumenterat dödsfall var en 16-årig pojke som försökte slå ihjäl en hjälmkasuar med en klubba, men sparkades omkull och fick halsen uppskuren av den vassa klon. Det var 1926, och hur det är med dödsfall sedan dess är lite oklart. Klart är i alla fall att fågeln kan attackera och har kapacitet att vinna en kamp mot en människa.

Ensam vårdnadshavare

Näbben kan bli upp till 19 centimeter lång och hjälmen upp till 17 centimeter hög. De två röda köttiga haklapparna blir upp emot dryga 17 centimeter långa.

Näbben kan bli upp till 19 centimeter lång och hjälmen upp till 17 centimeter hög. De två röda köttiga haklapparna blir upp emot dryga 17 centimeter långa.

Det är bara vid parningstider som hjälmkasuarerna söker upp varandra, annars strosar de helst omkring för sig själva. När en hane och en hona möts är honan den dominanta. Efter parningen gör hanen ett bo av mjuka växter på marken. Boet brukar vara omkring en meter brett och mellan fem till tio centimeter tjockt, vilket gör att fukten hålls borta från äggen. Honan lägger tre–fyra ägg, vilka kan vara befruktade av olika hanar. När honan lagt äggen har hon gjort sitt och drar vidare. Hannen har sedan ensam vårdnad över äggen­ som han ruvar i ungefär 50 dagar­. Han lämnar bara boet för dricka under­ den tiden.
När ungarna väl har kläckts stannar de hos pappan i upp till 16 månader och vid fara gömmer de sig under hans stjärtfjädrar.

Arvet från dinosaurierna

Statistiken för hjälmkasuarer som ger sig ut i trafiken är dålig – hälften av alla som dör gör det under hjulen på en bil.

Statistiken för hjälmkasuarer som ger sig ut i trafiken är dålig – hälften av alla som dör gör det under hjulen på en bil.

Mycket i hjälmkasuarens framtoning påminner om dinosaurier – det fanns till exempel dinosaurier med liknande huvudprydnader som hjälmkasuarens. Men arvet från urtidsödlorna syns bäst i skelettet. Till exempel är benens uppbyggnad i stort sett identisk med benstrukturen hos T-rex och velociraptor. Efter att ha hittat fossil av T-rex-hanar och ungar tillsammans, tror man att det var pappan­ som stod för föräldraskapet även där.
Den vassa inre klon på hjälmkasuarens fötter hade också en motsvarighet hos velociraptorn.
Hjälmkasuaren har ett udda läte. Ungarna har väldigt ljusa och höga visslande ljud som de använder för att locka till sig pappans uppmärksamhet. Under parningssäsongen lockar de till sig en partner med ett dovt bullrande ljud. Den har även ett väsande ljud och ett konstigt dovt mullrande, nästan som åskliknande rapar.
Ljudet som hjälmkasuaren lockar med kan höras flera kilometer i regnskogen, och forskare spekulerar om att dinosaurier kan ha låtit så.
IUCN har listat hjälmkasuaren som internationellt sårbar, men i Australien är den listad som hotad och man räknar med att det endast finns omkring 1 500 individer kvar. Det farligaste för fågeln är trafiken – 50 procent­ av alla döda hjälm­kasuarer hade blivit påkörda.

Fakta: 
Hjälmkasuar

Latinskt namn: Casuarius casuarius
Längd: 130 till 170 centimeter
Höjd: 150 till 170 centimeter. Högsta uppmätta hjälmkasuaren var 190 centimeter.
Vikt: Hona: upp till 60 kilo. Hane: upp till 35 kilo.
Tyngsta hittills kända hjälmkasuaren vägde 85 kilo.
Näbb: kan bli upp till 19 centimeter lång.
Hjälmen kan bli 17 centimeter hög.
Ägg: 138 x 95 millimeter.

Material från
Allt om Vetenskap nr 9 - 2012

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter