Grundvatten i kris

Sveriges vattenförsörjning och framtiden

Grundvattennivåerna har varit extremt låga i delar av Sverige under sommaren och förhösten, särskilt i östra Götaland, där nivåerna varit de lägsta sedan man börjat göra mätningar i slutet av 1960-talet. Om inte vinterns nederbörd fyller på grundvattnet ordentligt kan det bli ännu värre i sommar.
Det låga grundvattnet i östra Götaland medförde att många kommuner införde bevattningsförbud sommaren 2016. På Gotland sänkte man trycket i det kommunala ­vattenledningsnätet och till Öland tvingades man köra tankbilar med dricksvatten.

Grundvatten kan strömma fram ur ­underjordiska källor.

Grundvatten kan strömma fram ur ­underjordiska källor.

Vattnet på jorden är alltid på väg någonstans. Solvärmen får havsvatten att avdunsta och bilda moln, som driver med vindarna och ger nederbörd över landområdenas törstiga jordar. En del vatten avdunstar direkt tillbaka till atmosfären, en del rinner genom ­sjöar och vattendrag tillbaka till havet. Vattnet som rinner ned i marken tas upp av växternas rottrådar under växtperioden.

Det vatten som inte tas upp av växterna rinner ned i jordar och sandlager och i bergens underjordiska sprickor och klyftor och magasineras där som grundvatten, som sedan mycket sakta rinner ut i sjöar och vattendrag.

I vissa grundvattenmagasin kan vattnet ligga i många år innan det rinner ut. Då är det ofta ­väldigt rent efter långvarig filtrering i de olika jord- och sandlagren. Vattnet tar också upp ­viktiga salter och mineraler på sin färd under ­jorden. Grundvatten är därför ofta mycket rent och ­nyttigt att dricka.

Bara tre procent av allt vatten på jorden är sötvatten. Av detta sötvatten finns ungefär 69 procent som is i Antarktis och Grönlands inlandsisar, 30 procent är grundvatten och bara en procent av allt jordens sötvatten finns i sjöar och vattendrag. ­Huvuddelen av allt vatten som vi människor kan konsumera på olika sätt ligger alltså lagrat under jorden.

Omvänt i norr och i söder

De geologiska förhållandena i Sverige är ganska ofördelaktiga för att bilda stora grundvattenmagasin. Det beror på att jordlagren är ganska tunna och att det underliggande urberget är tätt med få sprickor som kan lagra vatten.
Grundvattnet utgör i vårt land omkring 80 procent av allt sötvatten, resten finns i sjöar och vattendrag. Ungefär hälften av vårt dricksvatten kommer från grundvattentäkter, och det är förstås viktigt att dessa grundvattenmagasin fylls på med jämna mellanrum för att vattenförsörjningen ska kunna fungera.

Varje månad presenterar SGU en grov bild av grundvattensituationen i Sverige. Den här kartan visar en sammanfattande bild av grundvattennivåerna i Sverige i september 2016. Källa: SGU

Varje månad presenterar SGU en grov bild av grundvattensituationen i Sverige. Den här kartan visar en sammanfattande bild av grundvattennivåerna i Sverige i september 2016. Källa: SGU

I norra Sverige sinar grundvattnet under vintern när det mesta av nederbörden lagras som snö ovanpå marken. Under vårfloden rinner mängder av vatten ned i marken och fyller på grundvattnet som brukar ligga på maximal nivå under försommaren, för att sedan minska på hösten och nå minimum igen påföljande vinter.

I södra Sverige är förhållandena nästan de motsatta. Grundvattenmagasinen ligger här på max under vintern efter höstregn och vinternederbörd som ofta kommer som regn och rinner ned i marken. På sommaren suger växterna upp en stor del av vattnet i marken, och grund­vattenmagasinen når ett minimum under ­sensommaren, för att sedan fyllas på igen under höstens och vinterns nederbörd.

Kontrollerar grundvattnet

När vi tänker på vattnet som rinner genom vårt land, tänker vi oftast på sjöar som glittrar i solen och porlande vatten­drag. Grundvattnet ser vi inte och ägnar därför inte så mycket tanke åt, såvida vi inte sysslar med vattenförsörjning eller samhällsplanering.

Våtmarker i skogar kan uppkomma då grundvatten når markytan på lågt belägna platser.  Bild: L-G Nilsson/Skylight

Våtmarker i skogar kan uppkomma då grundvatten når markytan på lågt belägna platser. Bild: L-G Nilsson/Skylight

SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) är landets myndighet för berg, jord och grundvatten. Deras information om grundvatten utgör ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning. Grundvattenfrågor är också viktiga för markanvändning och planering, och för byggen av vägar, järnvägar och industrier. Man gör också miljökonsekvensbeskriv­ningar och åtgärdsprogram för skydd av grundvattentäkter.

Sveriges regering och riksdag har beslutat att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljö­problemen. Hur den framtida miljön ska se ut beskrivs i 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa mål är ”Grundvatten av god kvalitet”. För detta mål svarar SGU som ska se till att ”grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvatten­försörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur, sjöar och vattendrag”. ­Detta är också ett gemensamt mål för alla ­EU-länder.

Grundvattnet övervakas för kontroll av tillgångar och kvalitet för bland annat dricksvatten. Den kemiska och miljömässiga kvaliteten övervakas också ständigt. För att uppfylla målen med grundvatten av god kvalitet samarbetar SGU med andra myndigheter och intressenter, som till exempel SMHI.

SGU har sedan slutet av 1960-talet ett nät av mätstationer för grundvattennivåer. Nätet består idag av cirka 300 stationer. Mätningarna sker huvudsakligen manuellt 1-2 gånger i månaden med särskilda observationsrör. Man släpper ner ett lod med måttband i röret och avläser djupet när lodet når grundvattenytan och ger upphov till ett karakteristiskt kluckande ljud. Det finns också ett mindre antal automatiska mätstationer som överför mätdata via telekommunikation till SGU:s ­databas. Varje månad presenterar SGU en grov bild av grundvattensituationen i Sverige.

Vattnets vägar

SMHI:s hydrologer följer vattnets vägar från neder­börd till avrinningen ut i havet. Det innebär att de ska hålla reda på snö- och vattenmagasin, flöden i sjöar, älvar och mindre vattendrag. Hydrologerna gör regelbundna mätningar av dessa flöden och vattenmagasin och en stor del av dessa utgörs av grundvatten.

På vintern kan svallis bildas genom att grundvatten sipprar fram ur bergssprickor. Bild: L-G Nilsson/Skylight

På vintern kan svallis bildas genom att grundvatten sipprar fram ur bergssprickor. Bild: L-G Nilsson/Skylight

SMHI gör också prognoser på vattnets vägar genom Sverige med hjälp av en avancerad hydrologisk beräkningsmodell som de kallar Hype (hydrological predictions for the environment). Med hjälp av Hype kan man simulera flöden och omsättning av vatten och näringsämnen. Man kan också beräkna vattenresurser och vattenkvalitet och annan hydrologisk information, allt med mycket hög geografisk detaljeringsgrad.

Hype-modellen har uppmärksammats internationellt och ett stort antal länder i olika världsdelar använder den, anpassad till både arktiska och tropiska klimat. Varje år utbildas hydrologer från utvecklingsländer på SMHI där de får lära sig ­Hype-modellen genom Sidas försorg.

SGU och SMHI utvecklar ett samarbete om grundvattnet för att skapa ett enkelt sätt att presentera mer detaljerad grundvatteninformation i både tid och rum. Med hjälp av SMHI:s hydrologiska Hype-modell får man mer heltäckande grundvatteninformation för hela landet. SMHI presenterar också tiodygnsprognoser för grundvattnet på uppdrag av SGU. Denna information presenteras tillsammans med mycken annan vatten­information i SMHI:s portal ­­vattenwebb.smhi.se, där all information är lättillgänglig och fri för alla och envar. Man kan också nå informationen via länken grundvatten.nu.

Grundvatten i ett varmare klimat

När klimatet förändras kan man också förvänta sig att förutsättningarna för grundvattnet ­ändras i någon mån. Varmare väder väntas ge större nederbördsmängder och därmed ökade grundvattenförråd. Detta gäller inte riktigt för de sydöstra delarna av landet, där problemen idag är störst. En anledning är att i den här delen av landet räknar man med att avdunstningen kommer att öka mer än nederbörden.

I norra Sverige fylls det mesta av grundvattenförråden under vårens snösmältning och vårflod. I södra Sverige fylls grundvattenförråden främst under höstregn och vinter­nederbörd. Bild: L-G Nilsson/Skylight

I norra Sverige fylls det mesta av grundvattenförråden under vårens snösmältning och vårflod. I södra Sverige fylls grundvattenförråden främst under höstregn och vinter­nederbörd. Bild: L-G Nilsson/Skylight

Nederbörden i ett framtida varmare klimat kommer troligen att falla mer som regn och mindre lagras som snö. Vårflödena blir då mindre och grundvattennivåerna lägre under våren och försommaren. Vårflödena kan också komma 2-4 veckor tidigare än nu. Högre temperatur leder också till att avdunstningen blir högre på sommaren och varar längre in på hösten, och att det därför blir lägre grundvattenbildning även ­under denna tid på året. Varmare väder ger längre vegetationsperiod och det väntas medföra högre vattenförbrukning, genom bland annat konstbevattning. Det kommer att tära mer på grundvattenmagasinen under sensommar och tidig höst.

Ett gemensamt forskningsprojekt med SMHI, SGU och Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet har arbetat med scenarier för det framtida grundvattnet i Sverige och de har utarbetat en beräkningsmodell som bland annat ­baseras på dagliga värden för temperatur och nederbörd. Modellen körs för ett tiotal olika tänkbara framtida klimatscenarier.

SGU ägnar sig, tillsammans med SMHI, åt ­underjordisk verksamhet som det inte syns ­mycket av utåt. Men resultatet av deras idoga mätningar och prognoser är livsviktiga för oss. Det handlar om tillgång och kvalitet på ett av våra viktigaste livsmedel – vattnet.

Fakta: 
Grundvattnets vägar
Grundvattnet är en betydande del av vattnets globala kretslopp. Det finns 30 gånger mer sötvatten under markytan än i sjöar och ­floder. Där nere renas vattnet och får tillskott av salter och mineraler som är viktiga för växter, djur och människor.

1. Vatten avdunstar från de stora oceanerna och bildar moln som driver med vindarna och ger nederbörd över landområden. Det är en del av vattnets kretslopp och början på grundvattnets väg genom jorden.

2. Nederbörden faller och rinner ner i marken. Det vatten som inte avdunstar eller sugs upp av växternas rottrådar fortsätter längre ner i jorden som grundvatten. Högt belägna områden, som skogsåsar, räknas som inströmningsområden för grundvattnet. Därifrån rinner vattnet sakta genom jorden utför de underjordiska sluttningarna.

3. I svackor i terrängen kan grundvatten sippra fram och bilda våtmarker.

4. Grundvatten som sipprar fram ur bergets sprickor fryser till ispansar på vintern, så kallad svallis.

5. Grundvattnets utströmningsområden är sjöar och vattendrag (det mesta av vattnet i våra vattendrag utgörs sommartid av grundvatten). Därifrån når de till slut havet, där det så småningom avdunstar igen och sluter vattnets kretslopp.

Vattenweb
En kurva som visar grundvattnets fyllnadsgrad för område 1898 i östra Småland. Den svarta linjen representerar SMHI:s Hype-modells beräkning av grundvattnets fyllnadsgrad dag för dag fram till första veckan i oktober 2016. Den röda lodräta linjen representerar aktuellt datum för mätningen. Den svarta linjen fortsätter tio dygn framåt som en prognos. De färgade fälten visar vad som är normalt, över, mycket över, under och mycket under. I det här området brukar grundvattnet som synes vara som lägst under sommaren och tidiga hösten, när mycket vatten sugs upp av växtligheten. Grundvattenmagasinet fylls sedan på av senhöstens och vinterns nederbörd. Tidsaxeln på kurvorna går från första april till sista mars året därpå. Källa: Vattenwebb SMHI/SGU

En kurva som visar grundvattnets fyllnadsgrad för område 1898 i östra Småland. Den svarta linjen representerar SMHI:s Hype-modells beräkning av grundvattnets fyllnadsgrad dag för dag fram till första veckan i oktober 2016. Den röda lodräta linjen representerar aktuellt datum för mätningen. Den svarta linjen fortsätter tio dygn framåt som en prognos. De färgade fälten visar vad som är normalt, över, mycket över, under och mycket under. I det här området brukar grundvattnet som synes vara som lägst under sommaren och tidiga hösten, när mycket vatten sugs upp av växtligheten. Grundvattenmagasinet fylls sedan på av senhöstens och vinterns nederbörd. Tidsaxeln på kurvorna går från första april till sista mars året därpå. Källa: Vattenwebb SMHI/SGU

SMHI:s Vattenwebb (vattenwebb.smhi.se) innehåller massor av information om vattnet i och kring Sverige. Allt är fritt att ladda ned. Under rubriken ”Grundvatten” finns information om 37 000 små grundvattenmagasin i Sverige i både kartform och tidskurvor.

Område 1898 i östra Småland (området  Bäckaby – Södra Solberga cirka 2 mil söder om Vetlanda) hade första veckan i oktober 2016 en fyllnadsgrad på –0,1 procent av den maximala, vilket är extremt mycket under normalt för årstiden, i princip tomt på grundvatten. Källa: Vattenwebb, SMHI/SGU

Område 1898 i östra Småland (området Bäckaby – Södra Solberga cirka 2 mil söder om Vetlanda) hade första veckan i oktober 2016 en fyllnadsgrad på –0,1 procent av den maximala, vilket är extremt mycket under normalt för årstiden, i princip tomt på grundvatten. Källa: Vattenwebb, SMHI/SGU

Material från
Allt om Vetenskap nr 2 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter