Paddan som låter som en fågel:

Grönfläckig padda är akut hotad

En av Sveriges tre paddarter, grönfläckig padda (Bufo viridis), finns idag bara i några få områden i södra Sverige. De största hoten mot arten är att dess naturliga miljö försvinner mer och mer och att vattenkvaliteten försämras.

Grönfläckig padda är liksom alla grodor och paddor fridlyst. Fläckarna är unika för varje individ, precis som våra fingeravtryck.

Grönfläckig padda är liksom alla grodor och paddor fridlyst. Fläckarna är unika för varje individ, precis som våra fingeravtryck.

Under parningstiden blir hanens könsvalkar på tummarna större och klibbiga så att han kan haka fast sig ordentligt på honan.

Under parningstiden blir hanens könsvalkar på tummarna större och klibbiga så att han kan haka fast sig ordentligt på honan.

Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) är lätt att känna igen med sina stora oregelbundna fläckar. Ryggen och sidorna har ofta vårtor som kan anta en rödaktig färg. Tittar man noga ser man även att paddan har gulgrön eller grön iris med en horisontell pupill.
Strax bakom ögonen sitter relativt stora giftkörtlar (parotidkörtlar) som utsöndrar ett illasmakande gift, som inte är giftigt för människor men kan ge reaktioner hos hundar eller andra rovdjur. Några av paddans naturliga fiender, som snok och igelkott, verkar vara immuna mot giftet. Uppgifter finns om att igelkotten till och med smörjer in sina taggar med giftet, som ytterligare ett skydd mot fiender.

Olika läten

Den grönfläckiga paddan trivs bäst i kustområden och vattenansamlingar som snabbt värms upp och även där vattnet ibland torkar bort helt. När det är dags att para sig, lockar hanen till sig honorna genom ett drillande läte, som nästan låter som en fågel. Paddans lockrop kan också förväxlas med ljudet från en mullvadssyrsa.
Det drillande lockropet kan höras så långt som upp till två kilometer. Hanen har en inre strupsäck som blåses upp och man kan då lätt se den ljustonade strupen.
Förutom sitt lockrop har paddan ett knorrigt gruffande läte som den använder vid sammanstötningar och ett annat lite pipigare läte om en hane råkar hoppa på en annan hane under parningstiden.

Många ägg

Parningsperioden för grönfläckig padda börjar ofta i slutet av april och håller på till mitten av maj. När paddhanen har lyckats locka till sig en hona, kryper han upp på hennes rygg och håller sig fast med ett par könsvalkar som sitter på tummarna på insidan av frambenen. Dessa valkar blir större under parningstiden och dessutom lite klistriga.
Honan lägger vanligtvis omkring 10 000 ägg i strängar i relativt grunt vatten. Antingen lägger hon strängarna runt vegetation eller helt fritt i vattnet. Grönfläckig padda kan lägga fler ägg än andra groddjur i Sverige.
Mellan juni och augusti metamorfoserar larverna, alltså utvecklas till småpaddor. Först kläcks äggen och de små grodlarverna kryper ut ur ägget men håller sig fast vid geléhöljet tills det har löst upp sig, då larverna simmar iväg. I nästa steg börjar bakbenen utvecklas, sedan frambenen och så sakteliga börjar svansen försvinna och den lilla larven har utvecklats till en liten padda på cirka en till två centimeter. Vid gynnsamma förhållanden kan en padda bli upp till fyra centimeter redan första året.
Små paddlarver är faktiskt vegetarianer och lever då enbart på alger. Ju äldre och större larverna blir, desto mer varierad blir kosten, för att så småningom komma att innehålla såväl insekter som döda salamandrar och även yngre paddlarver. Enligt beräkningar så är det bara så få som 0,02 procent av äggen som blir till könsmogna individer.

Nattdjur

Vill man se en grönfläckig padda har man störst chans att se vuxna individer på sena kvällen eller natten under perioden april till september. Vanligtvis söker paddan sig till en övervintringsplats i oktober månad.
Små paddor är mer aktiva på dagen och kan ses hoppa omkring runt vattensamlingar. Man ska dock ha tur för att se en grönfläckig padda. De listas som akut hotade i Sverige och finns bara i några få områden i Blekinge, Skåne, Öland och Gotland. Eftersom arten är akut hotad har Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram för att försöka rädda beståndet av grönfläckig padda i Sverige. 

Fakta: 
Grönfläckig padda (Bufo viridis)
Längd: mellan 65 och 85 millimeter
Vikt: Hane – 25 till 55 gram. Hona – 30 till 70 gram. En romstinn hona kan väga över 100 gram.
En riktigt stor hona kan lägga så många som 18 000 ägg, men vanligast är mellan 10 000 och 12 000.
Hanarna blir vanligtvis könsmogna vid tre års ålder, honorna vid fyra år.
En grönfläckig padda kan bli upp till nio år gammal. Grönfläckig padda har ett drillande läte som kan höras två kilometer bort.
Status: Grönfläckig padda är listad som akut hotad i Sverige. 

Material från
Allt om Vetenskap nr 9 - 2011

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter