VÄDERRAPPORTER:

Från tratt över klot till mobilappar

Meteorologi är en ung vetenskap, det är bara drygt hundra år sedan man började göra väderprognoser med en träffsäkerhet som skiljer sig från slumpen. Sedan dess har mycket skett och dagens prognoser görs med högteknologiska hjälpmedel.
Men även i andra änden sker det en utveckling – alltså på vilket sätt ­väderprognoserna presenteras. Det meteorologerna kommit fram till ­måste ju också förmedlas på ett begripligt sätt till allmänheten. Men i ­dagens smarta telefoner ­presenteras vädret ibland i tydliga bilder och ­exakta tabeller som lätt leder till att man tror att prognoserna är lika exakta

Anders Nylund på TV4 visar hur lågtryck och högtryck styr temperatur och väder på norra halvklotet. Det har hänt en del sedan tv-meteorologins barndom. Bild: TV4

Anders Nylund på TV4 visar hur lågtryck och högtryck styr temperatur och väder på norra halvklotet. Det har hänt en del sedan tv-meteorologins barndom. Bild: TV4

Den 14 november 1854 drabbades Svarta havet av en våldsam storm som förstörde ett trettiotal engelska och franska krigsfartyg som stred mot ryssarna i Krimkriget. Vädrets oförutsägbarhet har alltid varit ett viktigt inslag i krig och det var långt ifrån första gången som ­fartyg gick under i oväder istället för i sjöslag. Men den här gången började man fundera på om det verkligen varit så oförutsägbart att en svår storm skulle ­drabba Svarta havet. Stormen hade nämligen ­dragit ned åt sydost över Europa dagarna innan och hade det funnits ett sätt att snabbt meddela fartygen i Svarta havet om det annalkande ovädret hade ­katastrofen kanske kunnat undvikas. 

Som betaltjänst kan man få varningar för kraftig blåst och snö distribuerade via e-post eller sms från SMHI. De olika färgade fälten på den här bilden visar prognoserade byvindhastigheter för det närmaste dygnet. Den gula färgen varnar för byvindar mellan 15 och 20 meter i sekunden. Den innersta mörkröda fläcken betyder risk för vindbyar över 30 meter i sekunden, det vill säga orkanbyar. Bild: SMHI/Lantmäteriet

Som betaltjänst kan man få varningar för kraftig blåst och snö distribuerade via e-post eller sms från SMHI. De olika färgade fälten på den här bilden visar prognoserade byvindhastigheter för det närmaste dygnet. Den gula färgen varnar för byvindar mellan 15 och 20 meter i sekunden. Den innersta mörkröda fläcken betyder risk för vindbyar över 30 meter i sekunden, det vill säga orkanbyar. Bild: SMHI/Lantmäteriet

Tanken väcktes att det kanske skulle vara möjligt att förutsäga oväder – inte bara i Svarta havet – om man snabbt kunde samla in väderinformation och sedan lika snabbt förmedla vad som var på gång. 

Några år senare fanns denna möjlighet i form av ett nät av telegraftråd i Europa. Men det visade sig snart att det inte räckte med att ha ett distribu­tionsnät – man måste också ha något att distri­buera: väderprognoser. Och kvaliteten på den tidens väderprognoser var inte mycket att hurra för. Men människan är en varelse som inte ger sig så lätt. Finns det problem så finns det också lösningar. Vädertjänster växte snabbt upp i främst Europa och USA, och man gjorde sakta men säkert nya landvinningar på meteorologins område. 

I Sverige bildades Meteorologiska Central­anstalten år 1873 med kontor i tre rum och kök på Drottninggatan i Stockholm och med en årsbudget på 6 000 riksdaler. Det första man gjorde var att upprätta ett nät av väderobservationsstationer som förbands till Centralanstalten via telegraf. Nästa steg var att göra prognoser. De första sattes upp på centralt placerade anslagstavlor. Men prognoserna gjorde ingen större succé eftersom de alltför ofta var felaktiga.

Stormvarningssystemet
Julen 1902 drabbades de södra delarna av Sverige av ett oväder med storm och orkanstyrkor upp till 40 meter i sekunden. Meteorologerna på Central­anstalten noterade dagarna innan att ett lågtryck över Färöarna fördjupades och rörde sig mot södra Sverige. Man följde utvecklingen och insåg snart att det skulle bli ett mycket kraftigt oväder, ­men hade dock ingen möjlighet att snabbt förmedla prognosen till allmänheten. Men detta blev startskottet till en snabb utveckling av distributions- och presentationstekniken för väder­prognoser. 

1905 fanns ett utbyggt stormvarningssystem med signalmaster vid 27 kuststationer från Strömstad till Skanör. I dessa master, som kunde ses av fartyg som passerade strax utanför, hissade man upp figurer i form av trattar, koner och klot, som symboliserade olika prognoserade vindhastigheter och vindriktningar. Några år senare var stormvarningssystemet utbyggt utefter hela den svenska kusten. Det var ett stort framsteg i väderrapporternas brokiga historia.

Den unge kandidaten Gert Holmquist läser ut en väderrapport från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Anstalts radiostudio på Kungsholmen i Stockholm, någon gång i slutet av 1920-talet. Han övervakas av docent Anders Ångström och fil dr CJ Östman vilka var de mest kända radiorösterna vid den tiden. Bild: SMHI

Den unge kandidaten Gert Holmquist läser ut en väderrapport från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Anstalts radiostudio på Kungsholmen i Stockholm, någon gång i slutet av 1920-talet. Han övervakas av docent Anders Ångström och fil dr CJ Östman vilka var de mest kända radiorösterna vid den tiden. Bild: SMHI

Radioväder
I Sverige bildades AB Radiotjänst år 1925 och samma år började man också att sända väderrapporter i radion. Väderrapporten fick redan från början en framskjuten plats i etern. De dagliga radiosändningarna inleddes ända fram till 1937 av en väderrapport klockan 12.30. Denna signatur togs sedan över av klockspelet från Stockholms stadshus och dagens dikt. 1939 delades väderrapporten upp i en landrapport och en sjörapport, som lästes ut morgon, middag och kväll. 

Med radion kunde väderprognoserna för första gången nå lyssnare i hela landet och rapporterna förmedlade inte bara stormvarningar utefter kusterna, utan också nederbörd, molnighet, vind och temperatur över land, där ju de flesta befinner sig. Radions väderrapporter blev en folklig angelägenhet. Farfar vilade middag på sofflocket och äskade tystnad för att högtidligen kunna ta del av väderrapporten klockan 12.30.

Televisionen gjorde meteorologerna till rikskändisar
Det nya mediet television, som sändes regelbundet av BBC i England från 1936, gjorde sitt intåg i Sverige under 1950-talet. 1954 startade provsändningar från Tekniska högskolan i Stockholm, men dessa nådde ett högst begränsat antal tittare. Fast redan då hade man väderprognoser i sändningarna. Från 1956 startade svensk television i Radiotjänsts regi och väderprognoserna presenterades av meteorologer som ritade på kartan med gnisslande spritpennor som också användes som pekdon. Gösta Salomonsson, Leo Rannaleet, Curry Melin, Karl-Einar Karlsson och många andra blev rikskändisar under 50- och 60-talen. På 70-talet tändes mediestjärnor som John Pohlman och Åsa Bodén. 

Tekniken att presentera väder i tv gick sedan från spritpennor till kartor med datorritade symboler och animerade satellitbilder, radarsekvenser och blixtregistreringar. Framställningen blev allt ledigare och meteorologerna hälsar inte alltid med högtidligt ”godafton” som var obligatoriskt förr. Med ökad medievana har meteorologerna blivit mer professionella prognosförmedlare. 

Tv-mediet blev ett lyft för väderprognoserna. Tittarna har lättare att hänga med när vädret presenteras i bild på kartor. När man lyssnar på radiorapporter är det lätt att somna till strax före det egna distriktet, som kanske är östra Svealand, för att ­sedan vakna upp i södra Norrlands inland.

Prognos i en väderapp från SMHI i form av en tabell med temperatur, vind och väder timme för timme. Bild: SMHI

Prognos i en väderapp från SMHI i form av en tabell med temperatur, vind och väder timme för timme. Bild: SMHI

Internet och appar
Fortfarande var man dock tvungen att passa vissa tider för att ta del av en väderprognos. Internet, datorer och smarta mobiler gjorde slut på den olägenheten. I datorn eller den smarta mobilen kan man knappa fram en prognos när man vill och appar är idag nog det vanligaste sättet att ta del av väder­information. 

Det finns en mängd olika vädersajter över hela världen som vi kan ta del av i datorer och mobiler. De enklaste applikationerna plockar sin information direkt från prognosdatorerna och presenterar den utan någon kontroll. Vid de större och seriösa väderinstituten kontrolleras och korrigeras datorns prognosdata av meteorologer innan de distribueras och presenteras via nätet. 

Det finns många olika typer av presentationer. Det kan vara traditionella väderkartor eller tabeller med olika vädersymboler. Det kan vara diagram med kurvor över temperatur och vindhastighet, pilar för vindriktning och staplar för nederbördsmängder. Man kan se rådande nederbörd på radar­kartor som uppdateras varje kvart och sedan följa prognoser av dessa nederbördsområden på animerade kartor. Väderapparnas prognoser är lättillgängliga och detaljerade och ”väderkonsumenten” får en känsla av att ha exakt koll på vädret timme för timme. 

Att det finns flera konkurrerande källor leder till att man ofta jämför olika prognoser. I Sverige är det främst SMHI, YR och Klart som dominerar marknaden. Men det finns också många appar där det inte framgår klart varifrån informationen kommer.

Midsommarruset
Veckan före midsommar är årets intensivaste period för vädersurfning. Då görs miljontals besök på olika väderappar i Sverige och diskussionerna går höga om de olika apparnas väder och hur de ändras dag för dag under denna vecka, och hur de olika prognoserna skiljer sig åt. 

Att en väderprognos ändrar sig dag för dag är inget konstigt, det ligger i vädrets natur och hur förutsägbarheten förhåller sig till tiden. En prognos­ gällande midsommarafton som är utfärdad en vecka innan ska tas med en ganska stor nypa salt. Om prognosen står sig något så när under de kommande dagarna kan det vara ett tecken på att väderutvecklingen är ganska säker. Om midsommarprognosen hoppar mellan sol och regn från den ena dagen till den andra tyder det på att vädersituationen är svårbedömd för meteorologerna och deras datorer, och att detaljerna för midsommarafton ännu så länge inte är så mycket att lita på. Men ju närmare man kommer, desto säkrare blir prognosen. I sådana svåra lägen brukar man kunna lita på prognoserna åtminstone ett par tre dagar innan. 

Ibland kan detaljprognoserna från olika väderinstitut skilja sig åt även för samma dag och det närmaste dygnet. Sådana situationer uppträder främst sommartid under dagar med skurväder. Regnskurar kan nämligen inte prognoseras i detalj och är svåra att presentera på ett vettigt sätt i bild. I ord kan man beskriva vädret med uttryck som ”växlande molnighet och lokala regnskurar”. Men ingen kan säga exakt var skurarna faller och det är inte ovanligt att en plats får en ganska solig och torr sommardag medan det faller stora mängder regn bara någon kilometer bort. Ett moln som ger en regnskur kan bildas på mindre än en timme nästan var som helst inom prognosområdet.

Brämöns fyr utanför Sundsvall i början av förra seklet. I signalmasten hänger en tratt över ett klot, vilket betyder varning för storm från en riktning mellan syd och ost. Den lilla vattensamlingen är dock spegelblank och fyrfolket verkar ­obekymrade, högtidligt uppklädda för fotografering. Bild: Sundsvalls museum

Brämöns fyr utanför Sundsvall i början av förra seklet. I signalmasten hänger en tratt över ett klot, vilket betyder varning för storm från en riktning mellan syd och ost. Den lilla vattensamlingen är dock spegelblank och fyrfolket verkar ­obekymrade, högtidligt uppklädda för fotografering. Bild: Sundsvalls museum

En komplicerad verklighet
I de mest avancerade datormodellerna som beräknas med hjälp av superdatorer kan det finnas ganska detaljerad information om kommande regnskurar. Men även om tekniken bakom dessa prognoser är mycket avancerad kan de aldrig visa hela verkligheten som ju är betydligt mer komplicerad. För att förutsäga hur vädret blir på ängen där midsommarstången står måste man kunna förutsäga när och var regnmolnen bildas och vilken väg de tar med några få meters felmarginal. Frågan är om detta någonsin kommer att bli möjligt, men meteorologerna gör ändå sitt bästa för att i alla fall få fram sannolikheter för när och var regnskurarna kommer att uppstå. 

Den information som finns om regnskurar i prognosmodellerna presenteras i de olika apparna på olika sätt. De kan ha olika beräkningsalgoritmer för att översätta informationen till en enkel symbol. En app kan ge en regnskur klockan 15 i Mora, men uppehåll i Leksand samma klockslag. I en annan app kan informationen vara den motsatta eller den kan ge regnskurar vid andra klockslag. Apparnas beräkningsalgoritmer kan till exempel skilja sig åt när det gäller att tolka sannolikheten för en regnskur på en specifik ort, eller så kan orternas koordinater skilja sig åt lite grand – det är ju inte självklart vilka exakta koordinater exempelvis Leksand har. En del beräkningsalgoritmer väger samman information från flera koordinater i närheten av orten och ger en regnskur om vissa kriterier uppnås. 

I radio och tv kan meteorologerna ibland darra lite på rösten och förklara osäkerheten i en prognos och att vi kanske ska avvakta lite innan vi planerar för sillbord ute eller inne. En människa som förmedlar något kan göra det med många nyanser och understryka osäkerheten. Vädret i den smarta mobilen ger däremot ett intryck av att vara mycket exakt. Denna noggrannhet kan emellertid ibland vara falsk. I sådana lägen kan sannolikhetsprognoser ge en bättre vägledning – exempelvis att risken för en regnskur på Möja under midsommaraftonens eftermiddag är 25 procent eller 75 procent. Det är dock inte alla väderappar som visar sannolikhetsprognoser.

Nederbördsprognos för Thailand i en väderapp från  klart.se. Bild: Klart.se

Nederbördsprognos för Thailand i en väderapp från klart.se. Bild: Klart.se

Vädervarningar i mobilen
Det har varit ett stort steg från trattar och klot till appar på mobilen. I vår uppkopplade värld kan väderinformation förmedlas snabbt och presenteras på betydligt bättre sätt än med stolpar längs kusten. Hur framtiden kommer att bli är som alltid svårt att säga, men en vidareutveckling som är på gång är att man ska kunna abonnera på varningar för olika väder. Avancerade sådana tjänster finns redan för professionella användare – exempelvis åskvarning­ på sommaren eller varningar för snö, blåst och ­halka under vintern.
Det utvecklas också interaktiva vädertjänster, där man kan skicka in information om lokala väderhändelser som kraftiga regn eller tromber som kan vara svåra att fånga i det ordinarie väderobservationsnätet. I förlängningen kan kanske uppgifter från användare komplettera de vanliga väderobservationerna och ge meteorologerna mer data att använda i sina prognosmodeller. För precis som man konstaterade på 1800-talet när man hade byggt ut telegraflinjer för att distribuera väderinformation, så måste det som distribueras vara pålitligt. Här finns som tidigare utmaningen, och med bättre modeller, snabbare datorer och mer data att utgå från kan framtidens prognoser bli bättre. Men  perfekta kommer de aldrig att bli – det är trots allt väder det handlar om.

Material från
Allt om Vetenskap nr 3 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter