Fossil muskelmask döpt efter musikalisk muskelman

Figur 1. Den fossila ”muskelmasken” Rollinschaeta myoplena i all sin prakt. Foto: Jakob Vinther

Figur 1. Den fossila ”muskelmasken” Rollinschaeta myoplena i all sin prakt. Foto: Jakob Vinther

För er som har läst mina alster här i Allt om Vetenskap under en tid så kanske ni minns att jag bland annat har döpt fossila havsborstmaskar efter prominenta ­figurer från musikscenen. Nu har det hänt igen, även om jag själv inte bär ansvaret (annat än möjligen som inspirationskälla). Min vän Luke Parry, som är doktorand vid universitetet i Bristol, har tillsammans med kollegor nyligen upptäckt och beskrivit en unikt välbevarad havsborstmask, utknackad ur sin 100–93 miljoner år gamla grav i Libanon; ett urtida havsbottensediment som med tiden omvandlats och numera utgörs av kalksten. Det som finns bevarat av masken är i stort sett bara dess muskler. Det är häpnadsväckande i sig själv eftersom mjukvävnad som bekant har dålig bevaringspotential och lejonparten av alla fossil vi hittar utgörs snarare av hårdvävnad som skal, skelett och tänder.

Under arbetets gång så gick masken skämtsamt under smeknamnet ”the muscle worm”. Tja, här kan man ju naturligtvis få andra associationer … Men, som vetenskapsbloggaren Brian Switek så adekvat skrev: ”Muscle worm might sound like a euphemism for, well, I’m sure you can imagine, but get your brain out of the gutter.”
Det finns överhuvudtaget inget ekivokt med detta utan här handlar det som sagt om ett fantastiskt välbevarat och ovanligt fossil.

Musklerna är närmast perfekt bevarade och ­tillät det paleontologiska forskarlaget att förstå och rekonstruera i stort sett hela djurets mjukvävnadsanatomi, vilket är extremt ovanligt. De miljö­mässiga och biokemiska omständigheterna som rådde när djuret begravdes gjorde att muskel­vävnaden blev impregnerad med kalciumfosfat, vilket har en förmåga att fossilt kunna bevara delikata strukturer i mycket hög detaljrikedom. Genom jämförande studier med musklerna hos nulevande släktingar kunde forskarlaget dessutom konstatera att detta var en fossil representant av Amphinomidae, en ännu idag framgångsrik familj havsborstmaskar.

Trampa inte på Henry. Bild: Action Press

Trampa inte på Henry. Bild: Action Press

Eftersom den fossila masken även var en för vetenskapen ny art så skulle den ju föräras med ett nytt och unikt namn. Med tanke på det inarbetade smeknamnet ”muscle worm” och fossilets utseende och bevaringstillstånd så var författarna överens om att den måste döpas efter någon som levde upp till dessa fysiska attribut. Inte så konstigt därför att de ett slag funderade på att kalla den ”Arnoldochaeta schwarzeneggeri”. Forskar­lagets ledare som också hittade fossilet, doktor Jakob Vinther, menar emellertid att kollegorna snabbt kom på andra tankar när de insåg att ”ingen av oss någonsin skulle rösta på en republikan”. Namnet blev så till slut Rollinschaeta myoplena. I mina ögon ett alldeles utmärkt val. Det betyder nämligen Rollins muskulösa mask. Och vem är då Rollins kanske den som inte är insatt i rockens historia undrar?

Den högst levande, mänskliga ”förlagan” och inspirationskällan till namnet – Henry Rollins – var sångare i det legendariska amerikanska punkbandet Black Flag, för att sedan fortsätta som soloartist. Multiartisten har även skrivit böcker, medverkat i filmer (du kan bland annat ha sett honom defilera i Heat med Robert de Niro) och arbetar med intelligent finurliga spoken-word-föreställningar.

Men det som kanske är mest slående när man ser Rollins för första gången är hans frustande, aggressiva framtoning – och framför allt imponerande muskulösa fysik. Lägger man till hans akrobatiska scenspråk är en konsertupplevelse närmast som att betrakta en väl koreograferad musikalisk våldsbalett. Även detta är passande med tanke på den fossila namngivningen eftersom maskarna som tillhör Amphinomidae även kallas ­eldmaskar. Dessa, ofta färgsprakande gynnare, är nämligen maskar med sting. Som försvar har de ett gift och kan orsaka en riktig ”stöt” om man råkar trampa på dem, med smärta och inflammationer som följd.

Hur det skulle gå om man trampar på Mr. ­Rollins vill jag inte fundera på ... 

Material från
Allt om Vetenskap nr 6 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter