Fjäril stor som en hand

Atlasspinnaren - ett jättelikt flygfå

Den är en av världens största fjärilar och den lurar sina fiender genom att ha mönster på vingarna som liknar ormhuvuden. Atlasspinnaren har ett långt och spännande liv med flera livsfaser, men när den väl är fjäril lever den endast ett par veckor. Möt fjärilen som spinner silke och vars kokong används som portmonnä.

Atlasspinnaren har störst vingyta av alla fjärilar. Hanarna har yviga antenner för att kunna detektera honornas feromon.

Atlasspinnaren har störst vingyta av alla fjärilar. Hanarna har yviga antenner för att kunna detektera honornas feromon.

Även om den inte har störst vingspann i världen, så rankas atlasspinnaren som fjärilen med störst vingyta. Avståndet mellan vingspetsarna kan uppgå till närmare 30 centimeter och arean kan bli ända upp till 400 kvadratcentimeter. Dess kropp är oproportionellt liten i förhållande till vingarna som är rödbruna med vita, svarta, lila och rosa markeringar. Atlasspinnaren har också ett karakteristiskt triangelformat område mitt på vingarna som saknar vingfjäll och som är transparant. Forskarna är inte säkra på vad triangeln fyller för funktion.

Vid förpuppning väver larven puppan av torra löv och silkestråd. I Taiwan används hela puppan som portmonnä.

Vid förpuppning väver larven puppan av torra löv och silkestråd. I Taiwan används hela puppan som portmonnä.

Härmar reptiler

Den sägs ha fått sitt namn antingen efter titanen Atlas i den grekiska mytologin eller för att mönstret på deras vingar ser ut som en karta – en atlas. I de sydostasiatiska länderna går den dock under namnet ”ormhuvudspinnare”. Forskare har påpekat att atlasspinnaren är den enda insekt som framgångsrikt härmar reptiler för att försvara sig. En så stor insekt skulle vara ett bra byte för många rovdjur. Emellertid är det många fiender som inte vågar ta risken att anfalla. När vingspetsarna som liknar ett ormhuvud rör sig fram och tillbaka, ger de illusionen av en reptil redo för hugg. Ormen tycks titta bort från fjärilens kropp och man kan till och med skönja ormfjällen på fjärilens färgteckning. Ett annat bra försvar atlasspinnaren har är att dess kropp är täckt av hårda hårstrån gjorda av kitin (aminopolysackarid som tillsammans med proteiner ingår i leddjurs skelett) och de kan irritera både hud och munhåla på en del djur som försöker äta dem.

Larven skulle kunna vara ett rejält skrovmål. Den kan dock försvara sig genom att bland annat ha tjockt sekret på ryggen­.

Larven skulle kunna vara ett rejält skrovmål. Den kan dock försvara sig genom att bland annat ha tjockt sekret på ryggen­.

Breda blad som värdväxt

Vill man studera dessa magnifika fjärilar får man hålla sig vaken. De är nattaktiva och ägnar dygnets ljusa timmar åt att vila på en skyddad plats. Atlasspinnarna tillhör familjen påfågelspinnare och de föredrar ett habitat med tropisk och subtropisk torr skog där det finns växter med breda blad. De passar nämligen bäst som värdväxter åt larverna efter att de kläckts.

Honorna väljer växter med breda blad som värdväxter åt sina ägg och larver.

Honorna väljer växter med breda blad som värdväxter åt sina ägg och larver.

Liv i fyra faser

Som de flesta fjärilar genomgår atlasspinnaren fyra faser i livet. De parar sig året om, även om den mest intensiva flygperioden är november till januari. Det börjar med att honan lägger 200–300 ägg på en lämplig värdväxt såsom citrus, mango eller kanelträd. Äggen kläcks efter en till två veckor, beroende på vilken temperatur det är. När larven väl kläcks har den bara en enda uppgift – att äta. Larverna är stora och syns bra för rovdjur, men de vet hur de ska försvara sig. De har köttiga utskott som är täckta av ett vitt, vaxartat sekret längs med ryggen. Men inte nog med det. Forskare har observerat hur de kan spruta en starkt luktande vätska på fientliga myror och andra predatorer. Larverna kan spreja vätskan upp till 50 centimeter, antingen i droppar eller i en fin stråle beroende på vad som är mest effektivt.

När larverna ätit sig till en imponerande storlek på en dryg decimeter förpuppar de sig. Larven­ spinner en kokong där den väver samman en silkestråd­ med torra löv.

Där ligger den sedan tryggt i fyra veckor och genomgår sin metamorfos, processen som omvandlar larven till en vacker och imponerande fjäril.

Atlasspinnaren kallas ormhuvudspinnare i vissa länder på grund av att vingspetsarna liknar ormhuvuden. Det är den enda fjäril man känner till som härmar en orm för att skrämma sina fiender.

Atlasspinnaren kallas ormhuvudspinnare i vissa länder på grund av att vingspetsarna liknar ormhuvuden. Det är den enda fjäril man känner till som härmar en orm för att skrämma sina fiender.

Kokongen är sju till åtta centimeter lång och hängs upp på lämplig plats i vegetationen.

Atlasspinnarlarven producerar silke med liknande egenskaper som den domesticerade silkesmasken, även om aminosyrorna i tråden är olika. Trots att atlasspinnarens silke inte produceras kommersiellt så används det till husbehov i Indien­. Silket är brunt, hållbart och kallas ”fagara”. Det finns fler användningsområden för pupporna. I Taiwan används hela puppan som små plånböcker.

Förlorar munnen

När förpuppningen är klar och larven har förvandlats till en fjäril, går atlasspinnaren in i sin sista livsfas. Den äter ingenting under den korta tid som är kvar utan lever på de fettreserver den samlade på sig som larv. Den har inte ens en mun, utan syftet med sista perioden i fjärilens liv är att hinna para sig och lägga ägg. Det är tydlig könsskillnad på atlasspinnarna. Honorna är större än hanarna men hanarna har å andra sidan mycket bredare och yvigare antenner. När det är dags att hitta en partner frigör honan ett kraftfullt feromon, doftämne, som hanarna kan känna lukten av på flera kilometers avstånd. Hanarna upptäcker feromonet med hjälp av kemoreceptorer (receptorer som är känsliga för förändringar i den kemiska miljön) som sitter på de fjäderlika antennerna. När hanen lokaliserat en hona parar de sig och honan lägger sina ägg på lämplig värdväxt. Livet som fullt utvecklad fjäril är kort och intensivt och djuren dör efter cirka två veckor. 

Den fullt utvecklade atlasspinnaren lever ett kort liv. Den har ingen mun utan lever på fettreserver från sin larvfas.

Den fullt utvecklade atlasspinnaren lever ett kort liv. Den har ingen mun utan lever på fettreserver från sin larvfas.

I dagsläget är atlasspinnaren inte uppsatt på någon­ hotlista och dess status är okänd.

Fakta: 
ATLASSPINNAREN

Latinskt namn: Attacus atlas
Bredd: 30 cm
Antal ungar: 200–300 ägg
Livslängd: Ägget kläcks efter 10-14 dagar, larven äter i 35-45 dagar, puppan utvecklas i 20-30 dagar, fjärilen lever i ett par veckor
Område: Sydostasien

Material från
Allt om Vetenskap nr 9 - 2014

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter