Kattdjuret som simmar och fiskar:

Fiskarkatten - katten som gillar vatten

Liksom de flesta andra vilda kattdjur är fiskarkatten skygg, jagar huvudsakligen på natten och lever ensam.
Fiskarkatternas existens hotas mest på grund av att deras naturliga miljö, våtmarkerna­ i Asien, dräneras och omvandlas till jordbruk. Men fiskarkatten jagas­ även för köttets och pälsens skull.
Fiskarkatten finns idag på IUCN:s lista över djur vars existens är starkt hotad.

Fiskarkatten äter helst fisk eller andra djur som lever kring vatten. Kattdjuret är dock tillräckligt kraftfull för att kunna ta en kalv eller tamhundar, vilket lätt kan hända när fiskarkattens naturliga habitat försvinner och den tvingas närmare människan.

Fiskarkatten äter helst fisk eller andra djur som lever kring vatten. Kattdjuret är dock tillräckligt kraftfull för att kunna ta en kalv eller tamhundar, vilket lätt kan hända när fiskarkattens naturliga habitat försvinner och den tvingas närmare människan.

Det låter kanske otroligt men det finns faktiskt ett kattdjur som gillar vatten och som skaffar större delen av sin föda i vatten. Och naturligtvis kallas den fiskarkatt (Prionailurus viverrinus).
Detta vackra kattdjur sitter stilla vid vattenbrynet och inväntar ett lämpligt byte, vilket kan vara en sjöfågel, en simmande råtta eller en orm. Fiskarkattens huvuddiet är dock fisk, som den fångar genom att försiktigt klappa med klorna på vattenytan, för att härma ljudet av en insekt som landar på vattnet. När sedan den nyfikna fisken kommer simmande, skopar fiskar­katten upp den på land med tassen eller fångar den direkt i munnen.
Det händer då och då att fiskarkatten dyker ned i vattnet och anfaller sitt byte underifrån, ungefär som en haj. Fiskarkatten är en bra och uthållig simmare som ibland använder sin korta, platta svans som roder.

Muskulös

Två unga fiskarkatter på span efter något ätbart. Trots att de blir könsmogna­ vid femton månader, stannar de gärna kvar hos modern några extra månader innan de skaffar sig ett eget revir.

Två unga fiskarkatter på span efter något ätbart. Trots att de blir könsmogna­ vid femton månader, stannar de gärna kvar hos modern några extra månader innan de skaffar sig ett eget revir.

En fiskarkatt är ungefär dubbelt så stor som en vanlig tamkatt, fast den har en stadigare, kompaktare och mer muskulös kropp och något kortare, kraftiga ben. En fullvuxen fiskarkatt kan väga allt mellan fem till sexton kilo och blir mellan 65 och 85 centimeter lång, plus svansen på 20 till 30 centimeter.  Pälsen är ganska kort med en brun olivgrå ton med svarta eller mörkbruna horisontella ränder och fläckar utmed kroppen. Svansen har ofta flertalet mörka ringar och magen är vit. Öronen sitter långt bak på huvudet och är svarta, men på öronens baksida finns en stor vit fläck. De här ljusa fläckarna, som många nattdjur har just på öronens baksida, kan göra det lättare för avkomman att följa sin förälder på nattliga promenader.

Föder en till fyra ungar

Merparten av fiskarkattens diet består av fisk. Men även en gnagare eller orm kan slinka ner. Kräftor går också bra.

Merparten av fiskarkattens diet består av fisk. Men även en gnagare eller orm kan slinka ner. Kräftor går också bra.

Fiskarkatten lever ensam och märker ut sitt revir genom att spreja urin på träd och buskar eller gnida kinderna mot trädstammarna.
Kattdjuret kan para sig när som helst under året och honan är dräktig­ 63–70 dagar. Sedan föder honan mellan en till fyra ungar som då är blinda men som öppnar ögonen efter cirka sexton dagar. Vid födseln väger ungarna bara omkring 170 gram men redan vid två månaders ålder är det full fart på dem. De leker i vattnet och äter fast föda, även om de diar ända upp till sex månaders ålder. De når sin fulla storlek vid åtta månaders ålder, får sina första vassa hörntänder vid elva månader och är könsmogna vid femton månader. Trots detta brukar ungarna hänga runt modern tills de är runt arton månader, då först brukar­ de skaffa sig ett eget revir.
Vissa hävdar att hanen stannar kvar med honan för att hjälpa till med ungarna, men det finns ännu inget konkret bevis för detta beteende.

Snabb nedgång

Det senaste decenniet har pekat på en snabb nedgång i populationen av fiskarkatt. Från att år 2005 ha legat på IUCN:s (International Union för the Conservation of Nature) röda lista som ”sårbar”, ligger fiskarkatten nu som ”starkt hotad”.
Det största hotet mot fiskarkatten är att dess naturliga habitat försvinner. Katten håller mest till vid sjöar och floder, mangroveträsk och andra våtmarker i Asien, i länder som Indien­, Nepal, Sri Lanka, Sumatra, Java och Bangladesh.
Enligt de senaste rapporterna verkar­ fiskarkatten helt ha försvunnit från bland annat Pakistan, Afghanistan­ och är troligtvis helt borta även i Malaysia och Kina.
Många våt- och träskmarker dräneras för att ge plats åt jordbruk eller betesmarker. På vissa ställen bygger man även anläggningar för att odla jätteräkor och då lägger man i samma veva ut snaror för att fånga in och döda rovdjur.
Även överfisket påverkar fiskarkatten då dess naturliga diet består till 76 procent av fisk. Bekämpningsmedel är en annan miljöförstöring som påverkar bland annat fiskarkatten. Bekämpningsmedel från exempelvis risfält och fiskodlingar släpps rakt ut i vattnen vilket gör att de vilda fiskarna innehåller gifter som i sin tur sedan hamnar i de rovdjur som äter fiskarna­, däribland fiskarkatterna.
I vissa områden dödas fiskarkatterna för pälsens skull.
Idag har man ingen exakt uppfattning om hur många fiskarkatter det finns, men det var längesedan en fiskarkatt utlöste någon av alla de kamerafällor­ som satts ut. Experter har beräknat­ att det finns färre än 10 000 fortplantnings­dugliga individer­ kvar i världen. 

Fiskarkatten är en duktig och uthållig simmare. Den kan dessutom dyka och har setts anfalla till exempel sjöfåglar underifrån – precis som en hajattack alltså

Fiskarkatten är en duktig och uthållig simmare. Den kan dessutom dyka och har setts anfalla till exempel sjöfåglar underifrån – precis som en hajattack alltså

Material från
Allt om Vetenskap nr 8 - 2011

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter