Redan 1504 kom ett påbud om att skydda eremitibisen:

Eremitibisen är akut hotad

En typisk häckningsplats för eremitibisen, karga klippor och bergsskrevor.

En typisk häckningsplats för eremitibisen, karga klippor och bergsskrevor.

Antalet eremitibisar har minskat med 98 procent från 1900 till 2002, trots att ärkebiskop Leonhard av Salzburg redan år 1504 lade fram ett påbud om att skydda eremitibisen. Påbudet hade ingen större effekt och eremitibisen dog ut i Österrike precis som i övriga Europa.

Ingen eremit

Namnet till trots är den här fågeln ingen enstöring. Tvärtom. Eremit­ibisen häckar i kolonier om cirka 40 individer­, gärna på karga klippor och grunda bergsskrevor.

En fjorton dagar gammal eremitibis som fortfarande har sin duniga bruna fjäderdräkt.

En fjorton dagar gammal eremitibis som fortfarande har sin duniga bruna fjäderdräkt.

Fågelns latinska namn, Geronticus eremita, härstammar från forntida grekiska och sentida latin. Geronticus syftar på det grekiska ordet för gammal man och anspelar på fågelns kala huvud. Eremita, från sentida latin, syftar på de karga och ensliga områden där fågeln ofta vistas.

Eremitibisen är en stor ibisfågel, med svart fjäder­dräkt som skimrar i såväl blått, grönt som koppar. De långa benen är röda liksom den långa böjda näbben, men huvudet är helt kalt. Hanar och honor är lika i fjäderdräkten men hanarna är generellt sett större än honorna och har dessutom längre näbbar. Ju längre näbb, desto lättare att hitta en partner­.

Livslång parbildning

Varje år bygger eremitibisen ett nytt bo av kvistar och gräs. Den är väldigt kräsen när det kommer till byggnadsmaterial och väljer kvistar med stor omsorg.

Ibisen ansågs som en helig fågel i det antika Egypten och guden Thot avbildades ofta med en människokropp och ett ibishuvud.

Ibisen ansågs som en helig fågel i det antika Egypten och guden Thot avbildades ofta med en människokropp och ett ibishuvud.

Dessa fåglar börjar leta efter en partner vid tre-fyra års ålder och sedan håller de ihop livet ut. I mars-april börjar parningssäsongen och honan lägger normalt mellan två och fyra ägg, som från början är blåvita med bruna fläckar, för att sedan bli helt bruna. Både hanen och honan ruvar äggen och efter 24-25 dagar kläcks äggen. Efter 40 dagar får ungarna sin första fjäderdräkt och den första flygturen sker vanligtvis när ungarna är omkring två månader gamla.

Uppfostring och införskaffning av mat sköts av båda föräldrarna.

Akut hotad

Idag finns det bara två populationer av eremitibis. En västlig i Marocko som inte flyttar, och en östlig i Turkiet som under vintern flyttar till Arabiska halvön, Etiopien och Eritrea. Tack vare religiösa traditioner och legender har kolonin i Turkiet överlevt, då man tror att ibisen flyttar varje år för att leda pilgrimerna mot Mecka.

Även om ibisen har en lång näbb och kan fånga mat i vattnet, föredrar den att fånga insekter och smådjur på torr mark.

Även om ibisen har en lång näbb och kan fånga mat i vattnet, föredrar den att fånga insekter och smådjur på torr mark.

Anledningen till artens drastiska hotbild är miljögifter såsom DDT men man tror att den även jagas och troligtvis skjuts under sina flyttflygningar. Dammbyggen och att fågelns naturliga miljö förstörs har naturligtvis också stor påverkan.

År 2006 stödde Syriens första dam, Asma Al-Assad, en satellitoperation för att följa och kartlägga eremitibisens flyttvägar. Det upptäcktes då att fågeln flög över åtta länder två gånger­ om året under sin flytt från den syrianska­ öknen till Etiopien.

Fakta: 
Eremitibis
Vingspannet hos en eremitibis kan uppgå till hela 135 centimeter.

Vingspannet hos en eremitibis kan uppgå till hela 135 centimeter.

Latinskt namn: Geronticus eremita
Längd: 70 – 80 centimeter
Vingspann: 120 – 135 centimeter.
Eremitibis kan bli upp emot 25 år i fångenskap och 15 år ute i det vilda. Den äldsta kända eremitibisen i fångenskap­ blev 37 år.
Kännetecken: till skillnad från andra ibisar har eremitibisen inga fjädrar på huvudet.

Material från
Allt om Vetenskap nr 3 - 2012

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter