Den minsta tigern

Sumatratigern, som är endemisk till ön Sumatra i Indonesien, är en av de fem underarter som idag finns kvar av de ursprungliga åtta. Man räknar med att det finns, i bästa fall, upp emot 300 sumatratigrar på ön. På grund av illegal jakt och skövling av skog och mark, är sumatratigern på väg att utrotas.

Hanarna har kraftigare pälsväxt runt nacke och kinder än vad honan har.

Hanarna har kraftigare pälsväxt runt nacke och kinder än vad honan har.

Sumatratigern är den minsta­ av alla tigrar men ger ändå ett respektfullt intryck med sina skarpa färger och mullrande morrande. Den lever bara på ön Sumatra, den sjätte största ön i världen, och då på drygt nio procent av öns yta.
De flesta tigrarna lever i öns nationalparker­, men ibland kan man se tigrar smyga omkring i gummi­plantager och andra odlings­områden
Detta är varken bra för tigrarna eller människorna – det händer att tigrarna­ går till anfall mot både människor och boskap och det gör dem inte populära hos lokalbefolkningen. Orsaken till oönskad närkontakt med människor är som så ofta att den naturliga miljön har krympt på grund av skogsskövling.

Jagar i vattnet

Sumatratigrar gillar vatten och är riktiga långdistanssimmare.

Sumatratigrar gillar vatten och är riktiga långdistanssimmare.

Sumatratigrar är inte så nogräknade och äter i princip allt de kan komma över, även om de föredrar större byten som hjortar och alla de olika slags grisar som finns på ön. Även unga noshörningar och tapirer kan bli middag för en sumatratiger. De kan gå flera dagar utan mat och när de har fällt ett byte släpar de iväg det till en plats där de kan äta i lugn och ro.
En sumatratiger kan utan större svårighet trycka i sig uppåt 20 kilo kött på en gång. En vanlig jaktmetod är att jaga ner bytet i vattnet, där tigern har en fördel eftersom den är en god simmare. Tigrarna tycker om vatten och det finns uppgifter om tigrar som simmat 50 kilometer i ett sträck.

Långa morrhår

Sumatratigern har mörkast päls av alla tigrar. Färgen kan hos vissa individer vara mörkt orange eller rödgul, och ränderna sitter tätt och ger tigern ett bra kamouflage när den smyger omkring i den täta under­vegetationen.
Tigrarnas ränder är lika individuella som våra fingeravtryck. Hakan och kinderna är oftast vita och deras extremt långa morrhår är idealiska sensorer och hjälper dem att ta sig fram bland buskarna.
Tigern har perfekt mörkerseende – den ser sex gånger bättre i mörker­ än människan. Till skillnad från många andra kattdjur har den runda­ pupiller och den ser även i färg.
Tassarna är stora och mellan trampdynorna växer päls, vilket gör det lättare för tigern att smyga sig på ett byte.
Svansen, som normalt är hälften så lång som kroppen, används både för att hålla balansen när tigern springer fort och för att kommunicera med.

Pappan lär ungen

Sumatratigern har skarpa färger och ofta fler ränder än andra tigrar.

Sumatratigern har skarpa färger och ofta fler ränder än andra tigrar.

Tigrarna lever oftast ensamma, men idag har man sett att de i och runt Sumatras nationalparker lever i olika stora grupper. I vissa djurparker där man jobbar med bevarande av utrotningshotade djur, har man tydligt sett att det är tigerpappan som lär ungen att jaga och smyga. Förr separerade djurparker alltid tigerparet innan honan skulle föda eftersom man var rädd att hanen skulle bita ihjäl ungen.
Tigern märker sitt revir som de flesta andra katter – genom att spreja sin urin och ett körtelsekret på stenar och träd och genom att klösa märken på trädstammarna.
Honan är dräktig i omkring 106 dagar och föder sedan två till fyra ungar. De första sex veckorna diar ungarna, sedan är det dags för dem att prova på kött. Efter ungefär ett och ett halvt år börjar ungarna jaga och det är också nu som de kan börja klara sig själva. Oftast lämnar hanarna sin mamma något tidigare än honorna.

Akut hotad

Liksom alla tigrar är sumatratigern akut hotad på grund av jakt och att deras naturliga miljö skövlas. Så länge en död tiger är värd mer än en levande, lär jakten på tigrarna fortsätta­.
Som i många andra sammanhang är det traditionell kinesisk läkekonst som ställer till det för tigern – nästan­ alla delar på tigern anses ha läkande egenskaper. Ögongloben sägs till exempel kunna bota epilepsi­ och morrhåren sägs vara bra mot tandvärk. En vuxen död tiger kan inbringa så mycket som 140 000 kronor på den illegala marknaden.
Man beräknar att det idag finns mellan 200 och 300 sumatratigrar kvar i det vilda. 

Fakta: 
Sumatratigern
Latinskt namn: Panthera tigris sumatrae.
Längd: Mellan 215 och 230 centimeter.
Mankhöjd: Cirka 90 centimeter.
Vikt: Mellan 75 och 140 kilo.
Livslängd: Omkring 15 år i det vilda och runt 20 år i fångenskap.

Material från
Allt om Vetenskap nr 10 - 2012

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter