Antikens Rom
Massorna underhölls med mordisk totalteater
Sjöslag med krigsfartyg i full storlek och många tusen soldater betraktades av antikens romare som underhållning på hög nivå. Skeppen möttes i bassänger, till exempel i Colosseum.
Att segla i bassängerna gick inte. I stället bogserades skeppen så att de låg intill varandra, varpå männen möttes i närstrid.
De uppträdande var alla dödsdömda personer eller krigsfångar, och deras chanser att överleva var mindre än för deltagarna i en gladiatorkamp.
För- och nackdelar med de romerska föreställningarna
Föreställning visade kejsarens förmåga.
Sjöslagen gav kejsaren möjlighet att demonstrera både militär makt och uppfinningsrikedom.
Underhållningen var dyr för staten.
Föreställningarna krävde resurser och var dyra att genomföra både i pengar och människoliv.
Alla medborgare hade tillträde till Colosseum, men eftersom biljetterna inte var till salu utan endast gick att få genom kontakter tillhörde de flesta åskådarna de övre klasserna.
Besökarna placerades efter rang.
De fina satt längst fram, och de fattiga och kvinnorna längst bak.
Slavar hade inte tillträde till Colosseum.
Upplev ett sjöslag i Colosseum:
Sjöslag var populär underhållning i det första århundradets Rom.
Åskådarplatserna kunde rymma 50000 personer. Det motsvarar en sjättedel av Roms vuxna, manliga befolkning.
Fartyg i full storlek
Romarna använde riktiga krigsskepp i föreställningen. De var i regel 35 meter långa och 5 meter breda.
Närstrid med svärd lämnade få överlevande. Kejsaren kunde emellertid benåda medverkande.
Medeltiden
Narren garanterade bra stämning
Kläderna gjorde narren synlig i gatubilden.
Narren var något av en tusenkonstnär. Sång, akrobatik, jonglering, dans och trollkonster ingick i den kringresande underhållarens repertoar.
En del narrar blev fast anställda hos adel och hov.
Utöver att underhålla hade narren en politisk roll, till exempel genom att lösa spända situationer med humor.
Av samma anledning fick narren ofta ge dåliga nyheter till kungen. Många narrar var ansedda och fick stora egendomar av de kungar och stormän som de underhöll.
1800-talet
Cirkus var en landsplåga
En del tält rymde flera tusen åskådare.
Den första cirkusen grundades 1768, när den engelske ridläraren Philip Astley höll en uppvisning i en rund arena för att skaffa elever.
De följande åren utvecklas föreställningen till att omfatta även lindansare, jonglörer, clowner och andra artister.
Från mitten av 1800-talet blev kringresande cirkusar med föreställningar i stora tält vanliga. Cirkusar var populära framför allt på landsbygden, där de erbjöd välbehövlig förströelse.