MÄNNISKAN BAKOM ENHETEN

CELSIUS - ASTRONOMEN SOM TOG TEMPEN

Vissa vetenskapsmän har varit så viktiga för vår förståelse av världen vi lever i att de fått enheter uppkallade efter sig. En av dem är Anders Celsius, vars metod att definiera temperaturen har spritt sig över hela världen – sedan skalan väl hade vänts upp och ned...

Galilei, Santorio eller möjligen Drebbel­. Vem som uppfann termometern­ är inte helt oomtvistat, även om Galilei oftast får den äran. När det gäller att gradera termometern sticker även här tre namn ut: Fahrenheit, Kelvin­ och Celsius.

Daniel Gabriel Fahrenheit var först. Denne polsk-holländske instrumentmakare konstruerade 1717 en kvicksilvertermometer och graderade den utifrån två referenstemperaturer, eller fixpunkter som de kallas: dels isens smältpunkt, som han satte till 32 grader, dels människans kroppstemperatur, som han satte till 96 grader. Längre fram bytte han ut den senare fixpunkten mot vattnets kokpunkt, som blev 212 grader.

Lord Kelvin var kanske viktigast. Han definierade 1848 en absolut temperaturskala, där skalans nollpunkt motsvarade den absoluta nollpunkten. Därför fick han ge namn åt en av SI-systemets sju grundenheter, den för termodynamisk temperatur.

Anders Celsius har visserligen ”bara” fått en så kallad härledd SI-enhet uppkallad efter sig, grad Celsius, men det är å andra sidan hans temperaturskala som används till vardags över i stort sett hela världen. Hans förslag 1741 innebar en skala som hade 0 grader vid vattnets kokpunkt och 100 grader vid dess fryspunkt. När skalan väl hade vänts upp och ned, enligt vissa källor av instrumentmakaren Daniel Ekström, fick den genomslag först i Sverige och sedan ut över världen. Detta eftersom Celsius fixpunkter var enkla att återskapa. Fahrenheits skala anammades dock i Storbritannien och i andra engelskspråkiga länder – och används fortfarande ofta där, trots att det är celsiusgrader som gäller internationellt.

Från början angav Celsius vattnets fryspunkt till 100 grader. Men skalan råkade bli vänd upp och ned. Fryspunkten blev 0 grader och kok­punkten 100 grader.

Från början angav Celsius vattnets fryspunkt till 100 grader. Men skalan råkade bli vänd upp och ned. Fryspunkten blev 0 grader och kok­punkten 100 grader.

Professor i astronomi

1741 var Anders Celsius 40 år gammal och professor i astronomi i Uppsala sedan elva år tillbaka, en post som även hans far innehaft. Under denna tid hade han genomfört en fyraårig studieresa till några av Europas­ viktigaste astronomiska städer, eftersom Uppsala saknade observatorium. I Paris­ hade han lyckan att bli inblandad i en av dåtidens största vetenskapliga forskningsresor, de så kallade­ gradmätnings­expeditionerna. Frågan­ gällde om jorden var plattare vid polerna­ och tjockare vid ekvatorn, eller­ tvärtom. Celsius fick följa med den så kallade lappländska expeditionen till Torneå, vars mätningar stödde den första hypotesen. Expeditionen ledde inte bara till ära och berömmelse för honom, utan även till ekonomiskt understöd­ från den franske kungen Ludvig XV.

Hemkommen från sin europeiska turné arbetade Anders Celsius för att befrämja den astronomiska forskningen i Sverige, ett arbete som fick sin kulmen vid invigningen av Sveriges första observatorium i Uppsala 1742. Han dog i lungsot två år senare. Celsius arbetade med olika forskningsprojekt, bland annat om norrsken som han upptäckte påverkade kompass­nålar samt ”vattuminskning”, vilket vi numera vet handlar om landhöjning, men hann inte avsluta lika många. Bland hans efterlämnade skrifter märks ett utkast till en science fiction-berättelse med handlingen förlagd till bland annat natthimlens ljusstarkaste stjärna, Sirius.

Anders Celsius kan ses som en symbol för en öppen och utåtriktad typ av forskare. Men det är för hans definition­ av en temperaturskala med fixpunkterna vid vattnets frys- och kokpunkt som Celsiusgraden fick sitt namn 1948, passande nog i Paris, vid den nionde allmänna konferensen för vikter och mått.

Celsius

Namnet Celsius är en latinisering av namnet Högen (”celsus” betyder ”hög”). Högen var benämningen på prästgården i Ovanåker i Hälsingland, varifrån släkten härstammade, och namnet togs av Anders farfar Magnus.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter