5 kommunikationslösnnigar som förändrat världen

När människor började samla sig i lite större grupper blev det allt viktigare med kommunikation. Och när stora riken bildades var det en nödvändighet att kunna förmedla information på snabbast möjliga sätt.
Den tekniska utvecklingen är på många sätt en utveckling av kommunikationslösningar. Och just nu befinner vi oss mitt i den största kommunikationsrevolutionen hittills i människans historia.

Fakta: 
Post- och kurirväsende - en medial revolution
I stort sett alla högkulturer i den mänskliga civilisationen har varit beroende av kommunikation. Kineser, mongoler, romare och alla andra tidigare imperiebyggare hade någon form av postväsende. I Sydamerika kunde Inkarikets stafettlöpande kurirer färdas upp till 240 kilometer om dagen med överhöghetens order och meddelanden. Men i alla dessa fall handlade det om en intern statspost och inget för allmänheten.

Under renässansen i norra­ Italien, under 1500-talet i det habsburgska riket och 1600-talet i övriga Europa började det emellertid hända saker då ett reellt postväsende växte fram. Det började bli möjligt åtminstone för de besuttna att skicka post, till och med över gränserna.

Danmark fick ett eget postverk 1624, Frankrike 1627 och England 1635. Det handlade inte bara om privata brev och meddelanden, utan också i hög grad om distribution av tidningar till många prenumeranter – man kan tala om en medial revolution. Vår del av världen europiserades, jämförbart med dagens globalisering. Det blev viktigt med tidningar, både som nyhetsspridare och propagandamaskiner, och i Sverige hakade rikskansler Axel Oxenstierna på. Han behövde en tidning för att sprida svensk propaganda under 30-åriga kriget och den allra första svenska tidningen, föregångare till Post- och Inrikes Tidningar, trycktes i Leipzig på tyska.

Tidningsdistribution var den ena bärande delen i det tidiga postväsendet. Den andra utgjordes av mer privata försändelser; brev, dokument och meddelanden. I Sverige byggde man upp ett system med så kallade postbönder, som hade ansvar för försändelsernas färd längs en av myndigheterna angiven rutt. De skulle­ hålla vägarna framkomliga och fria, kontrollera att broarna höll och helst även hålla undan eventuella rövare. Till sin hjälp hade postbonden två drängar, vilka skulle gå, ännu hellre springa och allra helst rida den upp till tre mil långa poststräckan. De fick inte avverka mindre än fem kilometer i timmen och det var absolut förbjudet att stanna upp och samtala. Brott mot dessa regler bestraffades med fängelse.

Som kompensation för sina ålagda ansträngningar slapp postbonden de annars sedvanliga dagsverkena och kallades heller inte in för krigstjänst. Postgången fick gå före, den skulle enligt 1636 års postförordning föras vidare ”dag som natt och utan dröjsmål”, men sköttes ändå här och var rätt valhänt och ibland utan någon större entusiasm. Det var till exempel inte ovanligt att hålla drängarna hemma på gården för att arbeta och istället skicka iväg något barn utrustat med den stora postväskan, ett horn att blåsa i vid framkomsten och ett spjut till försvar mot banditer och vilda djur. Barnens låga vikt betraktades också som en fördel – de slet inte lika hårt på hästryggen.

Internet - en fulländad kommunikationslösning
Det började som ett militärt forskningsprojekt i USA. Man ville undersöka hur starka och tillförlitliga nätverk kunde vara och dessutom länka ihop försvarsdepartementet med militära forskningscentra och universitet. Detta blev runt 1969 Arpanet– Advanced Research Projects Agency – och det är knappast förvånande att intresset från forskarnas och universitetens sida snabbt växte. Snöbollen var i rullning. Arpanet delades senare i två delar, det militära Milnet och det mer forskningsinriktade med originalnamnet. Nästa steg blev National Science Foundation (NSF), som fonderade medel till ett antal superdatorcentra med avsikten att sedan låta forskare använda Arpanet för att förmedla­ program till datorerna. Det funge­rade dåligt med följden att universiteten tog över och byggde ett eget datasystem mellan sig med erfarenheterna­ från det först använda. Arpanet lades ned och trafiken flyttades över till det nya NSFNet, specialiserad på forskning och utbildning. Universitet över hela världen anslöt sig och när ett universitet i Schweiz fört upp idén om http-protokollet utvecklade Tim Berners-Lee detsamma och skapade World Wide Web, ett sinnrikt system som länkar ihop nätverken och informationen och ger oss grunden till det internet vi känner idag – ett datornätverk så omfattande och väldigt att ingen egentligen vet hur stort det är eftersom det består av separata nätverk utan något centralt register över uppkopplade datorer.

Och internet fortsätter att växa så att det knakar, användandet har mångdubblats på bara några år och utvecklingen fortsätter. Aldrig tidigare i människans­ historia har ett kommunikationsmedel fått så snabb och genomgripande effekt.

Radio och television - information och underhållning i samma paket
Guglielmo Marconi brukar pekas ut som radions upphovsman, men det finns invändningar och bidrag lämnades av många. James Clerk Maxwell definierade 1864 de elektromagnetiska vågornas existens. Heinrich Hertz klargjorde 1888 hur dessa vågor kunde genereras. Nämnde Marconi gjorde 1896 de första lyckade försöken med trådlös telegrafi. Alexandr Popov ska även han haft ett finger med i spelet. Och 1943 slog högsta domstolen i USA fast att det i själva verket var den excentriske Nikola Tesla som uppfunnit radion.

Starten för radion som massmedium kan hänföras till USA och året 1920, då Westinghouse Corporation inledde sina rundradiosändningar från Pittsburgh. England följde efter två år senare och i Sverige började Svenska Radio AB sända 1923. När tv några decennier senare vunnit fotfäste spåddes radions snara död, för vem skulle i fortsättningen nöja sig med hörselintrycken när man även kunde få rörliga bilder in i vardagsrummet? Här visade sig olyckskorparna dock ha fel, för radion har trots en del dalar behållit sin starka ställning.

Televisionen är något annat. Dess startbana var relativt lång från det att Karl Ferdinand Braun kläckt idén på 1800-talet till dess att skotten John Logie Baird 1925 uppfunnit ett slags mekaniskt system för överföring av bilder och Vladimir Zworykin i USA gjort om det till ett elektroniskt system. Det förbättrades ett par år senare av Philo Taylor Farnsworth och sedan började det ta fart, även om intresset till en början var oväntat svalt, inte minst i Sverige.
Röda Kvarn i Stockholm visade upp den nya tekniken 1930, men ingen tycktes vara särskilt imponerad. Många föredrog radion, som nu var väl utbyggd och väl underhållen av kunniga tekniker. Televisionen var underlägsen, menade man.

Men opinionen svängde långsamt allteftersom de tekniska landvinningarna gjordes. I Tyskland började man med högupplösta sändningar 1935, England följde efter året därpå. I Sverige var vi denna gång oväntat sena. Testsändningar hade gjorts från 1954 och först den 15 september 1956 infördes svensk television via den sedermera så berömda Nackasändaren. Ett år senare bytte Radiotjänst AB namn till Sveriges Radio och samtidigt bestämdes att sändningarna skulle finansieras­ av licenser. 

Telefonen - fjärrkommunikation blir privat
Med telegrafen hade världen bundits samman. Med telefonen blev samtalet privat. Tekniken har funnits i närmare 150 år och under större delen av denna tid är det Alexander Graham Bell som fått äran som mannen bakom underverket, men sannolikt var Italienättade Antonio Meucci före och den 15 juni 2002 erkände amerikanska representanthuset honom officiellt som telefonens uppfinnare.

Meucci sägs haft en modell färdig redan 1849 och elva år senare demonstrerade han den på en tidningsredaktion i New York. Men han var en fattig man och när han i december 1871 ville ta patent på sin uppfinning – en ”teletrofono” – saknades pengarna för ansökan. Alexander Graham Bell hann före med sitt patent 1876 och alla Meuccis försök att hävda sin rätt var förgäves. Upprättelsen skulle låta vänta på sig i över 100 år och under denna tid utvecklades tekniken för telefoni i svindlande hastighet.

Till Sverige kom Bells uppfinning – modellen var ju ändå hans – redan 1877 och tretton år senare lär vi ha varit det telefontätaste landet i världen. 1923 introducerades rikssamtalet­ genom en förbindelse mellan Stockholm och Göteborg och 1956 blev den första telefonkabeln över Atlanten färdig. Utvecklingen har gått snabbt på alla plan, och idag ligger en tunn liten mobiltelefon med otaliga funktioner och finesser i var mans ficka.

Telegrafen - kommunikationslösning som knöt samman världen
Optisk kommunikation inom begränsade geografiska områden är en relativt gammal företeelse. I många gamla kulturer tände man eldar och skickade röksignaler, och de antika grekerna hade redan för 2 500 år sedan ett teckensystem, som signalerades med hjälp av flaggor i dagsljus och med facklor om natten.

Det skulle emellertid dröja ända till slutet av 1700-talet innan telegrafin kom igång på allvar och då som optisk sådan.

Claude Chappe i Frankrike var 1791 först med en mast försedd med semaforliknande vingar, vilka vinklades på olika vis med hjälp av linor.

I Sverige konstruerade Abraham Niclas Edelcrantz tre år senare en nästan dubbelt så snabb optisk telegraf bestående av en ställning med tio luckor, som ställdes i olika lägen med betydelsen angiven i en särskild signaltabell. Det första telegrammet var en gratulation, som på kung Gustav IV Adolfs födelsedag den 1 november 1794 skickades på sju minuter från Katarina kyrktorn till Drottningholms slott.

Utbyggnaden av den optiska telegrafen lades av ekonomiska skäl tillfälligt i träda efter krigsslutet 1809, men återupptogs tjugotalet år senare för att definitivt krascha när den elektriska telegrafen 1853 kom till Sverige. Samuel Thomas von Sömmering hade haft en elektrokemisk färdig redan 1809, baron Schilling en elektromagnetisk 1832, men först med en elektrisk telegraf i kommersiellt bruk var William Fothergill Cooke, som med hjälp av telegrafnyckeln och morsealfabetet den 9 april 1839 knöt ihop den nästan 21 kilometer långa sträckan­ mellan Paddington Station och West Drayton. Sedan gick utvecklingen snabbt, inte minst i USA, där telegrafen och järnvägen blev fundamentala redskap för erövringen av det nya landet. Från 1857 och tiotalet år framåt lades flera undervattenskablar över Atlanten och när den första ledningen över Stilla havet togs i bruk 1902 var hela världen sammanknuten i ett nytt och unikt system, vilket sedan utvecklades och förfinades.

Maskintelegrafin från 1900-talets första hälft gjorde tekniken snabbare och sändning av fjärrskrift kunde ske både manuellt och med hålremsor, vilket utnyttjade kommunikationslinjerna mer effektivt och sänkte kostnaderna.

Material från
Allt om Vetenskap nr 2 - 2010

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter